fbpx

Omfattande företagande inom byggnadsvården

VÄNSTER: Allt fler fastighetsägare öppnar dörren mot byggnadsvården. Bilden visar tillverkning i snickeriet hos Folkes bygg. HÖGER: Samarbete ute i fält. Inom de regionala nätverken samverkar bland annat producenter, hantverkare och arkitekter. Foto: Folkes bygg

Byggnadsvården har utvecklats till en egen bransch med ett omfattande företagande inriktat mot underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. En studie genomförd av Hantverkslaboratoriet och FIBOR visar att det finns minst 1200 företag i Sverige som arbetar med byggnadsvård. Henrik Larsson har genomfört branschstudien.

Intresset för byggnadsvård har ökat de senaste 20 åren. Detta avspeglat sig i artiklar i livsstilsmagasin, att byggnadsvårdsbutikerna har blivit fler och att tillgången på traditionella byggmaterial har blivit bättre. Även antalet materialproducenter, byggföretag, konsulter och hantverkare med kompetens inom traditionella bygghantverk och byggnadsvård har ökat.

Under större delen av 1900-talet har institutioner som länsmuseer och länsstyrelser haft en central roll kring bevarandet av vårt byggda kulturarv, medan de fastighetsägare och förvaltare som tagit det yttersta ansvaret för detta kulturarv inte har fått så stor uppmärksamhet.

Inte heller de som omsätter kulturvårdens mål för bevarande till praktisk handling, det vill säga hantverkarna, byggföretagen, konsulterna och materialleverantörerna, har haft någon framskjuten roll. När nu ett brett intresse för byggnadsvård växer fram, har en marknad för kompetens kring byggnadsvård och traditionella bygghantverk skapats. Fastighetsägarna efterfrågar och bekostar bevarandet av vår kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och ett stort antal företag utför det praktiska arbetet. Det har helt enkelt vuxit fram en stark byggnadsvårdsbransch.

Nätverk inom byggnadsvården

Hantverkslaboratoriet är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk, och har sedan bildandet 2011 arbetat med att stödja bygg-nadsvårdsbranschens utveckling på olika sätt, bland annat genom att arrangera fortbildningar och erbjuda hantverkare möjlighet att genomföra utvecklingsprojekt. Hantverkslaboratoriet har också uppmuntrat byggnadsvårdsföretag att bilda regionala föreningar ute i landet. Successivt har fler nät-verk startats och de ursprungliga fem nätver-ken som fanns sedan tidigare har nu blivit 13.

Grundlig kartläggning

Tillverkning av en ny profilmall till gesims. Det blir allt större efterfrågan på företag som kan omsätta kulturvårdens mål för bevarande till praktisk handling. FOTO: TOR EK/BYGGNADSVÅRD I FOKUS

Hantverkslaboratoriet har skaffat sig en god överblick över företagandet inom byggnadsvården, men samtidigt kunnat konstatera att det saknas detaljkunskaper om branschen. Hantverkslaboratoriet bjöd därför in föreningen FIBOR till ett samarbete för att kartlägga och beskriva företagandet inom byggnadsvården.

Det resultat vi har fått fram kan betraktas som en unge-färlig ögonblicksbild av företagandet inom bygg-nadsvården i Sverige 2016.

Studiens primära syfte har varit att identifiera de företag som är verksamma inom den specialiserade nischen underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, det som till vardags kallas för »byggnadsvård«.

Ett omfattande detektivarbete inleddes för att hitta de företag som på något sätt arbetar med byggnadsvård. De så kallade SNI-koder som framför allt används av Skatteverket för att klassificera all företagsverksamhet, skiljer inte ut byggföretag som jobbar med byggnadsvård från andra som arbetar med ombyggnad eller nyproduktion. I stället letade vi via befintliga nätverk och genom kontakter med länsstyrelser, länsmuseer och andra aktörer med god kännedom om branschen. Totalt hittades ca 1200 företag som bedömdes vara verksamma inom byggnadsvården och till dessa skickades en enkät. Vi fick in 530 svar.

Fogning av trappa. 86 företag av de 530 som svarat på enkäten uppger att deras verksamhetsinriktning är mur och puts. FOTO: TOR EK/BYGGNADSVÅRD I FOKUS

Utifrån svaren har vi sammanställt information för att kunna ge en beskrivning av företagandet, till exempel fördelning mellan olika verksamhetsinriktningar, ekonomisk omsättning, sysselsättning och geografisk spridning över landet. Parallellt med enkäten har uppgifter från företagsdatabaser om antal anställda, etableringsår och omsättning registrerats. Det har inte varit möjligt att med säkerhet finna precis alla, men vi bedömer att vi funnit majoriteten av de företag som är verksamma inom området, och att det resultat vi har fått fram kan betraktas som en ungefärlig ögonblicksbild av företagandet inom byggnadsvården i Sverige 2016.

Branschstudien

Tillväxtverket, Göteborgs universitet, RAÄ, FIBOR och Byggbranschens ut-vecklingsfond SBUF genom SH Bygg AB har lämnat bidrag till studiens genomförande. Du kan läsa rapporten på Hantverkslaboratoriets hemsida: http://craftlab.gu.se/natverk/foretagsnat-verk-inom-byggnadsvarden/branschstudie.-foretagande-inom-byggnadsvard-2016 Alla rapporter från Hantverkslaboratoriet finns att ladda ned gratis som pdf från hemsidan www.craftlab.gu.se Läs mer om Byggnadsvårdsföretagen www.byggnadsvardsforetagen.se

Byggnadsvårdsföretagen

I juni 2016 inledde nio av landets regionala föreningar för byggnadsvårdsföretag ett samarbete för att tillsammans arbeta med kompetensutveckling, marknadsföring och andra gemensamma frågor. Under året som gått har ytterligare två nätverk anslutit och totalt deltar därmed 11 nätverk i samarbetet som kalllas Byggnadsvårdsföretagen – BVF. Totalt är knappt 300 företag anslutna.

Företagen har en optimistisk syn på framtiden; 42 % för-väntar sig en oförändrad efterfrågan och 52 % förvän-tar sig ökad efterfrågan.

Sedan slutet av 1990-talet har det funnits fem regionala föreningar för byggnadsvårdsföretag i Värmland, Västmanland, Skåne, Småland och på Gotland. Hantverkslaboratoriet tog redan 2011 beslutet att stödja byggnadsvårdsföretag att bilda föreningar i övriga län.

Företagen har en optimistisk syn på framtiden; 42 % för-väntar sig en oförändrad efterfrågan och 52 % förvän-tar sig ökad efterfrågan.

Syftet var att skapa en slags »infrastruk-tur« i sektorn för att kunna fånga upp utvecklingsbehov och erbjuda fortbildning i alla delar av landet. Möten har hållits med företag i nästan alla län som saknat nätverk och diskussioner har förts kring bildandet av nya föreningar. Fram till idag har ytterligare åtta regionala föreningar bildats och nu finns alltså totalt 13 regionala nätverk i landet.

Hjälp till fastighetsägare och medlemsföretag

Nedstänkt, kaffesugen men lycklig«. En del av de företag som är anslutna till Byggnadsvårdsföretagen är aktiva på sociala medier. Instagram har blivit en favorit bland många hantverkare.

En av Byggnadsvårdsföretagens främsta uppgifter är att hjälpa fastighetsägare att hitta specialiserade byggnadsvårdsföretag. På hemsidan finns en kartfunktion som lotsar besökaren till nätverkets hemsida i valt län.

En annan viktig funktion är att sprida branschnyheter och information om fortbildningar. Det sker dels genom nyhetsbrev, dels genom ett kalendarium som samlar alla aktiviteter riktade till professionella aktörer inom byggnadsvårdssektorn.

BVF kommer under hösten 2017 att lansera ett utbildningspaket för sina medlemsföretag som innehåller en teoretisk grundläggande utbildning kring lagstiftning, restaureringsprinciper, arkitekturhistoria, och svensk bebyggelsehistoria.

De 11 medlemsnätverken anordnar olika aktiviteter både för sina medlemmar och för exempelvis fastighetsägare. Nätverket
i Dalarna genomför t. ex. under 2017 ett fortbildningspaket om totalt sex dagar kring medeltida träbyggande, och andra nätverk arrangerar byggnadsvårdsdagar eller kurser för fastighetsägare.

Resultatet

Byggnadsvårdsbranschen omfattar minst 1200 företag och antalet företag per län varierar mellan 26 och 195 med ett medelvärde på 57.

Företagsformer: 52 % är aktiebolag, 41 % enskilda firmor, 3 % är handelsbolag och 4 % utgörs av stiftelser, kommanditbolag, föreningar mm.

Företagsstorlek: Huvudsakligen små företag; 42 % är enmansföretag och 21 % är så kallade mikroföretag med 2–9 medarbetare.

Etableringsår: Tillväxten av nya företag är kraftig, 51 % av företagen etablerades år 2000 eller senare.

Omsättning: Medianomsättning för aktiebolag är 4 miljoner kr och för enskilda firmor 450 000 kr per år. Baserat på detta bedöms byggnadsvården lågt räknat omsätta minst 3 miljarder per år.

Specialisering: 29 % av företagen som besvarat enkäten har byggnadsvård som huvudsaklig inriktning, medan 71 % kombinerar byggnadsvård med annan verksamhet, såsom om- och tillbyggnad eller nyproduktion.

Marknadsförväntningar: Företagen har en optimistisk syn på framtiden; 42 % förväntar sig en oförändrad efterfrågan och 52 % förväntar sig ökad efterfrågan. Endast 4 % av företagen anger att de förväntar sig minskad efterfrågan. Dessa företag har ofta meddelat att de planerar att avveckla verksamheten pga pensionering.

Verksamhetsinriktning: Många har angivit att de är verksamma inom flera olika områden. Den mest framträdande inriktningen är byggföretag, 218 st. Andra vanliga verksamhetsinriktningar är bland annat snickerier (108 st), fönsterhantverkare (103 st), mur- och putsföretag (86 st), målerier (81 st) och arkitektföretag (80 st). Mer ovanligt är exempelvis smidesföretag (19 st) och stenföretag (9 st).

Sysselsatta: Det är svårt att beräkna antalet anställda. Oftast har vi räknat med hela personalstyrkan, även om många av företagen kombinerar byggnadsvård med annat. Några stora bygg- och arkitektföretag har egna byggnadsvårdsavdelningar, då blir det missvisande att räkna in hela personalstyrkan. Bortsett från dessa stora företag sysselsätter de kvarvarande 520 företag som besvarat enkäten ca 3000 personer. Om detta medelvärde gäller för samtliga 1200 företag betyder det att minst 7000 personer arbetar i byggnadsvårdsbranschens företag.

Män & kvinnor, mångfald: Byggnadsvården är likt den övriga byggsektorn mansdominerad; ungefär 20 % av de verksamma är kvinnor. Knappt 10 % av de verksamma har utomnordisk bakgrund.

Rekryteringsbehov: Sysselsättningspotentialen är stor; 40 % av företagen uppgav att de vill rekrytera personal inom de närmaste två åren. Ytterligare 29 % skulle kunna rekrytera om de önskade expandera, men de vill av olika skäl inte göra det.

Fortbildning: Efterfrågan på fortbildning är störst när det gäller generella lagar och regelverk som rör byggsektorn; 44 % önskar fortbildning inom arbetsmiljösamordning, heta arbeten etc. 31 % av företagen önskar fortbildning rörande arkitektur- och bebyggelsehistoria.

 

Henrik Larsson, koordinator hos Hantverkslaboratoriet henrik.larsson@conservation.gu.se

Meny