fbpx
Med ett varsamt skogsbruk finns det fortfarande skog kvar efter avverkningen.

 

Hur vi brukar våra skogar påverkar virkeskvalitet och utbud av olika träslag. Martin Jentzen och Eva-Lotta Hultén förklarar varför vi bör gå över till ett kalhyggesfritt, naturnära skogsbruk både för naturens och kulturarvets skull.

Människan och skogen vandrade in i Skandinavien ungefär samtidigt efter istiden, så vi har en lång historia tillsammans. Skogen har alltid varit en källa till föda och material för oss.

Helt naturligt har det utvecklats en stark koppling mellan olika skogstyper och träbyggnads- och hantverkstraditioner i olika landsdelar. Man tog helt enkelt vad som fanns till hands.

Många av de material vi historiskt använt från skogen, kräver tid och kontinuitet. En stam kräver lång tid för att växa sig så grov och lång som det krävs för att kunna hugga ut en större bjälke.

Ett varsamt skogsbruk gynnar också rekreation och skönhetsvärden i skogen.

Ett ändrat skogsbruk

I takt med att vi blev fler människor och kraven på levnadsstandard ökade, så kom skogen att påverkas i allt högre grad. Mark har tagits i anspråk för jordbruk och överlag har skogarna blivit yngre och glesare. Dessutom har mångfalden av olika trädarter minskat då man med det moderna skogsbruket i stort sett har satsat enbart på gran och tall.

 


Att ställa om från konventionellt skogsbruk till naturnära är lätt.


 

Eftersom skötseln har varit inriktad på att på kort tid få fram stora ytor av träd som är lämpade för kalavverkning, har skogarna också fått en betydligt mindre varierad struktur. Det har minskat möjligheterna för stammar att utveckla speciella kvaliteter.

Hur ska man hitta virke?

För många verksamma inom byggnadsvården är svårigheten att hitta rätt virke ingen nyhet. Problemet nådde en bredare allmänhet när det i media konstaterades att det inte skulle gå att hitta tillräckligt långa och grova stammar för att återuppbygga den eldhärjade katedralen Nôtre Dame på samma sätt som den en gång byggts. 

Men det behöver inte handla om något så avancerat som att återställa en medeltida katedral. Jag (Martin) timrade själv en liten utbyggnad för några år sedan. Att hitta bra hus- eller väggmossa är inte helt lätt. Sådan finns i många typiska granskogar men det krävs någorlunda lång kontinuitet och ålder för att man ska hitta rätt kvalitet. 

Vi kommer inte att kunna bevara eller levandehålla vårt kulturarv om vi inte också ser till att ha kvar källan till de material som är förutsättningar för det.

Ekografen visar hur naturliga skogar formas av många olika faktorer som exempelvis jordmånens sammansättning. Ekograf: Carlo Iacovino

Varje plats skapar sin skog

Naturliga skogar utgörs av tusentals olika arter. En sådan skog formas av en mängd faktorer, som höjd över havet, solinstrålning, jordmån och markkemi. Dessutom påverkar det lokala klimatet. Varje plats skapar unika skogar!

Vi tänker oss en sluttning som går från en nästan jordlös bergstopp ned mot en myr. På myren finns det gott om vatten men torvjorden är näringsfattig. Tall och björk är vanliga eftersom de klarar förutsättningarna. På en myr växer det ganska lite och träden blir små. Hade marken bestått av mer näringsrik lera hade istället al och ask dominerat i södra Sverige och gransumpskog i Norrland. 

Om vi lämnar myren och vandrar en bit uppför sluttningen kommer vi att finna näringsrik mark. Det här området erbjuder goda omständigheter för skogstillväxt och här finner vi de mest krävande trädslagen. I södra Sverige kan det vara ask, lönn, alm och andra lövträd. I norra Sverige kan det vara björk, asp och sälg. Den här typen av bördiga marker är idag till stor del uppodlade och alltså inte skogbevuxna längre. 

Något längre upp i sluttningen är förutsättningarna vad gäller vatten och näring mer begränsade. I södra Sverige växer bok- och ekskogar medan vi längre norrut hittar blandskogar med gran och tall samt olika mindre krävande lövträd som björk och asp.

 


Eftersom skötseln har varit inriktad på att på kort tid få fram stora ytor av träd som är lämpade för kalavverkning, har skogarna också fått en betydligt mindre varierad struktur.


 

Fortsätter vi ännu längre upp i vårt tänkta landskap kommer vi märka att det blir torrare och lite mer näringsfattigt. I södra Sverige tar nu lövträd som björk och asp ofta över men även tall- och grandominerade vegetationstyper är vanliga. I norra Sverige handlar det om barrdominerade skogar med gran och tall.

På toppen av kullen, där jordtäcket är tunt och det råder brist på vatten, hittar vi bara de mest anpassningsbara arterna, i syd talloch ekblandskogar. Den mest extrema form av bergstopp vi har är fjällen. Här dominerar björken, högst upp bara i dvärgform.

Många av dessa skogar – de sista av det som en gång var de normala skogarna – blir nu klassade som nyckelbiotoper eller ingår i formellt skyddade arealer som biotopskydd och naturreservat.

Möjligheten att hitta »filéerna« som byggnadsvården behöver försvinner. Men det är inte ansvarsfullt eller långsiktigt hållbart att begära ändring på det. Istället behöver vi få till ett mer mångfasetterat skogsbruk på de brukade arealerna och ta bättre vara på det som ännu finns i våra brukade skogar.

Vi behöver en virkesmarknad med ett utbud också av så kallat udda trädslag och speciella kvaliteter och dimensioner. Och vi måste se till att det i framtiden finns brukade skogar som har vad som krävs för att hålla vårt kulturav levande. Det går dessutom hand i hand med en bibehållen biologisk mångfald som ju också kräver skogar med kontinuitet och varierad struktur.

Plockhugget ordnar kurser för den som vill lära sig grunderna i att bruka skogen hyggesfritt.

Poängen med att plockhugga

Det är av dessa skäl som det är positivt att enbart sälja virke från kalhyggesfria skogar I sådana skogar behålls hela tiden ett fungerande ekosystem med ett myller av arter och träd i olika ålder och storlek. Markens koldioxid stannar då dessutom under jord i stället för att avgå till atmosfären.

Skogsägare plockhugger träd utifrån deras storlek och mognad. Det ger möjligheter att se till att varje enskilt träd som avverkas hamnar hos rätt mottagare istället för att osorterat gå till massabruken. Allt vårt virke är dessutom spårbart vilket gör att varje bräda kommer med en historia: Var växte trädet? Vilka insekter, fåglar och blommor samsas där? Vem brukar skogen?

En ny typ av skötsel

Att ställa om från konventionellt skogsbruk till naturnära är lätt. Man ändrar bara strategi för kommande skötselåtgärder och slutar kalavverka, markbereda, plantera, röja och gödsla. När skogen får sköta sig själv hamnar varje träd på rätt plats och utvecklas optimalt i samspel med sin miljö.

Det krävs naturligtvis kunskap för att planera för avverkning med plockhuggning, men det finns kurser att gå och hjälp att få och man slipper samtidigt de stora kostnader som är förknippade med plantering, markberedning och röjning. Och eftersom en naturlig skog är mer stabil, minskar dessutom riskerna för stormfällning, insektsangrepp och andra skador.

Martin Jentzen, expert på Naturnära skog och en av Plockhuggets grundare

Eva-Lotta Hultén, styrelseordförande och grundare, Plockhugget

 

Meny