Kulturmiljöorganisationer med rätt att klaga

Motståndare till byggandet av ett Nobel Center på Blasieholmen samlas utanför Stockholms stadshus. Nobel Center är ett exempel där klagorätten kan antas ha haft betydelse för utgången. Foto: Frankie Fouganthin, wikimedia, CC BY-SA 4.0

Sverige har, genom att skriva under flera olika internationella avtal, åtagit sig att skydda vårt kulturarv för nuvarande och kommande generationer. I den svenska lagstiftningen finns också flera regler som syftar till att skydda kulturvärden. Bland annat får inte byggnader som är särskilt värdefulla ur bland annat kulturhistorisk synpunkt förvanskas. Ändringar av alla byggnader ska vidare ske varsamt. Hur kommer det sig då att kulturvärden fortsatt går förlorade?

En förklaring till att kulturvärden går förlorade är att lagen inte alltid tillämpas på ett korrekt sätt i landets kommuner. Antikvarisk kompetens saknas ofta och kommunen har därför inte alltid kunskap om en enskild byggnads kultur­värden. Har inte heller beslutsfattaren något stöd för sådana värden, såsom ett utpekande i ett kulturmiljöprogram eller liknande, vet man helt enkelt inte vad det rör sig om.

Så – om beslutsfattandet

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up