Byggnadsvårdssektorn har utvecklats markant under de två senaste decennierna. Fastighetsägares intresse för att underhålla sina kulturhistoriska byggnader med traditionella metoder har skapat stor efterfrågan på sådan kompetens. Fler hantverkare och konsulter har också valt att specialisera sig mot byggnadsvård. På några håll har dessa bildat nätverk och börjat samverka. Här resonerar Henrik Larsson kring fördelarna med företagsnätverk.

I Sverige finns etablerade företagsnätverk inom byggnadsvård i fem län; Skåne, Småland, Värmland, Västmanland och på Gotland. Under 2011 och 2012 kommer Hantverkslaboratoriet att erbjuda byggnadsvårdsföretag i övriga delar av landet stöd för att bilda nya nätverk. En förhoppning finns att de regionala nätverken så småningom ska mötas på riksplanet i en gemensam årlig aktivitet. Sådana evenemang förekommer redan i andra delar av världen. I USA ordnar till exempel Timber Framer’s Guild stora konvent med en blandning av praktiska arbetsseminarier, kurser, föreläsningar, verktygsmässor och social samvaro. Även om våra förutsättningar skiljer sig från de amerikanska, är idén att använda de internationella exemplen som inspiration och försöka förverkliga arrangemang tillsammans med byggnadsvårdsnätverken runt om i landet.
Lättare att hitta rätt
Det finns många fördelar med regionala företagsnätverk. Alla aktörer, såväl fastighetsägare som de kulturmiljövårdande myndigheterna och byggnadsvårdsföretagen vinner på att samverka kring frågor som kompetensutveckling, professionalisering och marknadsföring. Nätverkens hemsidor kommer göra det lättare för enskilda fastighetsägare och stora förvaltare, exempelvis Svenska kyrkan, att hitta företag med rätt kompetens. De myndigheter som har ett övergripande ansvar för att kulturmiljön bevaras kommer dessutom att få bättre översikt över kompetensen inom sina respektive ansvarsområden.
Socialt och professionellt utbyte
För utövarna i byggnadsvårdsföretagen finns flera goda skäl för att samverka. Många företag är små och jobbar med projekt där företagaren utför samtliga eller de flesta moment själv. Det kan med andra ord vara ett ganska ensamt jobb, utan större utbyte med kollegor. Tidigare erfarenheter från liknande nätverk visar att många upplever mötet med kollegorna i samma bransch som en av de största poängerna med nätverksbildandet. Det är trevligt att träffa kollegor med samma inriktning och intresse och dessutom lär man av varandra. Genom företagsnätverket lär man också känna kollegor med andra specialkunskaper än de man själv har. Det skapar möjligheter att samarbeta kring uppdrag och leverera högre kvalitet till beställaren – eller hänvisa uppdrag till kollegor som har bättre förutsättningar att leverera den tjänst som efterfrågas.
Kompetensutveckling och marknadsföring
En grupp företag kan enklare anordna kurser och studieresor, jämfört med den enskilde hantverkarens möjligheter. I nätverket kan man diskutera och enas kring gemensamma behov av vidareutbildning. Dessutom kan företagarna dela på de praktiska sysslor som måste utföras när man genomför en kurs. Det här är extra viktigt, eftersom utbudet av kvalificerad fortbildning inom byggnadsvård är begränsad. En stor möjlighet som ett nätverk erbjuder är gemensam marknadsföring. Många gånger vet inte fastighetsägarna i en region att det finns företag som behärskar traditionella hantverkstekniker och är kunniga inom byggnadsvårdens principer. Via nätverken är det lättare att förmedla den informationen. Samverkan kring marknadsföring kan både ge existerande företag fler uppdrag samtidigt som det skapas behov av nyetablering – om man tillsammans lyckas öka efterfrågan på byggnadsvårdarbeten. En bra modell som enkelt kan överföras och användas av andra nätverk finns till exempel i Småland. Där driver den ekonomiska föreningen och nätverket Byggnadsvård Qvarnarp en »plantskoleverksamhet« som innebär att etablerade företagare hjälper nystartade att komma in på marknaden. I plantskolan erbjuds man, förutom moraliskt stöd, bistånd med praktik, kurser, samarbete, rådgivning i branschspecifika frågor och förmedling av uppdrag.
»I nätverket kan man diskutera och enas kring gemensamma behov av vidareutbildning. Dessutom kan företagarna dela på de praktiska sysslor som måste utföras när man genomför en kurs.«
Lite hjälp på vägen
Vintern 2010 genomförde Hantverkslaboratoriet 14 dialogseminarier där över 300 professionella utövare inom byggnadsvård gav sin syn på kunskapsluckor och utbildningsbehov. Majoriteten var hantverkare och byggmästare, men byggnadsantikvarier från länsmuseer och länsstyrelser deltog också i diskussionerna. Vid flera seminarier framkom ett uttalat intresse för att bilda före tagsnätverk. Tanken är därför att Hantverkslaboratoriet under de närmaste två åren ska stödja nya nätverksetableringar och på så vis bidra till en bättre »infrastruktur« i sektorn. De fem existerande nätverken har lovat att medverka för att förmedla sina erfarenheter och varje nätverk skall få hjälp att producera olika former av informationsmaterial. Med nätverk i landets alla regioner blir det lättare att samverka och inte minst att sprida forskningsresultat och kunskap om framgångsrika arbetsmetoder. Därigenom får också enskilda företagare möjlighet att fortbilda sig.
Henrik Larsson
Projektledare och verksam som konsult i det egna företaget Hummelbos Byggnadsvård AB och fungerar idag som hantverkskoordinator vid Hantverkslaboratoriet. Som företagare är han medlem i Nätverk för byggnadsvård på Gotland.
henrik.larsson@conservation.gu.se
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.