Ovanligt vatten i ny tvättmetod

»Vatten är ett farligt gift, som omger Visby stift« skrev Falstaff Fakir och lämnade tolkningarna fritt spelrum. Vanligt vatten betraktar vi som en självklarhet, trots att det är en förutsättning för alla kända livsformer. Det kan även sägas gälla vetenskapens syn på vatten. Först på senare tid har forskningen kring vatten återupptagits och nu med förtecken som kvantfysik och nanoteknik. Resultaten som hittills kommit fram är uppseendeväckande. I den här artikeln visar Per Arne Ivarsson vad i och för sig lite ovanligt vatten kan åstadkomma för rengöring av ytor i allmänhet, och byggnader i synnerhet.

Generellt kan sägas om begreppet rengöring att det fortfarande betraktas lite från ovan. Det är inget riktigt »karlgöra «, vilket Rut- och Rotavdragsdebatten väl illustrerar. I verkligheten hör rengöring av fasader till det svåraste och mest krävande som finns. Mer om det senare. Att göra rent innebär att från en yta ta bort ämnen som inte fanns där från början, utan som avsatts genom olika processer. Här behandlas »smuts« i vidare mening, alltså mikroskopiska korn av sand,