fbpx

Knivstas kulturmiljövärden nonchaleras i planeringen

söndag, 25 september 2016

I området Noor i Knivsta kommun föreslås cirka 40 nya småhus öster om Olof Thunmans väg enligt ett aktuellt planförslag. Området ligger inom en av kommunens mest värdefulla riksintressemiljöer. Förslaget tar liten hänsyn till de höga kulturhistoriska värdena och skulle, om det genomförs, medföra påtaglig skada på riksintresset skriver Kristina Berglund, Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Den tänkta bebyggelsen redovisas inte i kommunens översiktsplan och har inte heller prövats och fastlagts i en fördjupad översiktsplan, vilket anges som ett krav i översiktsplanen. Texten i planbeskrivningen är dock skriven på ett sätt så att läsaren förleds tro att ett nytt småhusområde öster om Olof Thunmans väg redan beslutats i den översiktliga planeringen. Detta trots att plan- och bygglagen föreskriver att om avvikelse sker från översiktsplanen ska detta redovisas i detaljplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

Planområdet ingår i landskapet kring Valloxen och Säbysjön som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset motiveras från forntid och medeltid av ett rikt fornminneslandskap, bytomter samt kyrkan och sockencentrum. Från 1600-, 1700- och 1800-talen härrör det välbevarade herrgårdslandskapet med flera herrgårdar, bland annat herrgården Noor med en mycket representativ och välbevarad barockanläggning jämte tillhörande torp, samt torp belägna i bygdens ytterområden. Sammantaget ger de olika uttrycken för riksintresset en ovanligt komplett och rik bild av ett områdes historiska utveckling från forntid till nutid.

Behovsbedömningen av om planen riskerar att skada riksintresset och därmed kräver en miljökonsekvensbeskrivning är kortfattad och utan analys av på vilket sätt de olika uttrycken för riksintresset påverkas. Trots områdets höga kulturmiljövärden blir det förvånande resultatet av bedömningen att det inte finns risk för påtaglig miljöpåverkan och att miljökonsekvensbeskrivning därför inte behövs.

I planbeskrivningen saknas överhuvudtaget en diskussion om i vilken omfattning en nyexploatering eventuellt skulle kunna tillåtas på platsen med hänsyn till de höga kulturvärdena samt i så fall vilka riktlinjer som bör gälla för utformningen av bebyggelsen i syfte att skapa ett gott samspel med kulturmiljön. Ett riksintresse behöver inte betyda byggförbud men förslag till kompletterande bebyggelse bör noga övervägas mot bakgrund av uttrycken för intresset. Den föreslagna bebyggelsen kommer emellertid att helt förvandla områdets karaktär och därmed kraftigt minska förståelsen för kontinuiteten i bebyggelseutvecklingen från forntid till nutid samt också för den unika helhetsmiljön kring herrgården Noor.

Den summariska redovisningen i planhandlingarna visar en anmärkningsvärd brist på kunskap om hur bedömning och prövning av ett planförslags konsekvenser för riksintresset enligt lagstiftningen ska genomföras i planprocessen. Redovisningen visar också en brist på förståelse för vikten av att bevara vårt gemensamma kulturarv för framtiden trots en tydlig lagstiftning och nationella miljömål.

En ytterligare aspekt är att parallellt med detta planärende har genomförts/planeras ytterligare projekt som också på olika sätt hotar det aktuella riksintresseområdet: Nya villor i Furulund inom riksintresseområdet, nya villor vid Kolonivägen, typhusvillor i Eriksberg och en stor exploatering vid Margarethahemmet i anslutning till riksintresseområdet samt ombyggnad av Ledingevägen inom riksintresseområdet på ett sätt som helt förändrar vägens karaktär.

Riksintresseområdets värden och karaktär har påverkats/hotas således genom många projekt som tillkommer utan stöd i översiktsplanen. Projekten aktualiseras och behandlas ett och ett och dessutom utan ens analys av påverkan på riksintresset genom miljökonsekvensbeskrivningar. Successivt skadas och försvagas en stor del av riksintresseområdets höga värden för alltid.

Det är tyvärr vanligt i många kommuner att kulturmiljövärdena inte respekteras i planeringen. Detta exempel från Knivsta visar att för att kunna bedöma den påtagliga skadan av olika projekt på ett riksintresseområde kan inte varje ärende bedömas vart och ett för sig utan hänsyn måste tas till den samlade effekten av dessa hot mot riksintresset. Denna samlade bedömning bör ske inom ramen för översiktsplaneringen som enligt plan- och bygglagen ska ange den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön varvid frågan om hur riksintressen ska tillgodoses särskilt ska belysas.

publicerad i Upsala Nya Tidning 25 september 2016

Kristina Berglund
Vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen

keyboard_arrow_up