Jag skulle säga att min fråga består av två, men säkert är det många fler.
Fråga del 1) Vi har plockat upp köksgolvet som tyvärr var helt sönderspikat, kupigt och något svajigt på vissa platser. Vi har delvis källare under köket (ca 90%) och delvis krypgrund (5%) och delvis tjock betongvägg (5%, dock torr sådan så långt in i väggen). Vår plan var att plocka upp golv och sågspån och lägga tillbaka träfiberskivor + vattenburen golvvärme på värmespridningsplåtar. Tanken var att det skulle ligga så här:
26-28mm grangolv
Golvvärmelager med bräder som bär värmespridningsplåtarna
Träfiberskivor från Woodisol / Terracell
lerkaka alt. papp
trossbotten
Problemet är att när vi fått ur all spån och kom till trossbotten så möttes vi som sagt av olika saker. En liten del har glesa brädor och direkt under är krypgrunden. En liten del har tjock betongmur (ca 50 cm utmed ytterväggen efter nybyggnation av källare på typ 50-talet). Och största delen hade en svart papp, sen ganska tätt lager spontade bräder, luftspalt, svart papp igen, halvmåneformade delen av virket uppåt och puts/lera mellan spåren. En tanke skulle kunna vara att luftspalten och nedre svarta pappen + bräder och fog är ett resultat av bygget av nytt källartak.
Frågor:
Kan vi lämna kvar det som det är under luftspalten och bara tänka oss det övre brädlagret som vår trossbotten?
Kan vi lera på den fastän det är spontant virke och inte överlappande virke eller bör vi använda papp? I så fall vilken typ?
Är något av lera eller papp bättre val i vår lösning?
Jag utgår ifrån att vi kan göra samma lösning där det är torpargrund efter att vi tätat till bräderna, men hur gör vi där det är betongmur?
Fråga del 2) Ang. golvärmen. Träfiberisoleringen bygger ju på luften i materialet och får ju inte tryckas ihop. Hur hanterar vi det när vi lägger plankor för golvvärmen ovanpå. Antingen trycks den ju ihop eller så blir det glipor där isolering saknas mellan värmespridningsplåtarna. 2-4 cm breda glipor som blir ca 20mm djupa. Är det inget problem eller hur hanterar vi det? Man hör ju så mycket om att det måste vara helt exakt uppfyllt av isolering överallt. Först kontaktade vi entreprenörer men båda vi hade kontakt med ville bara spruta isolering (det var ju det de sålde…) och sa att vi inte kunde få det tillräckligt tätt med skivor i golvet.
Vore så tacksam för hjälp/råd eller kontakt.
Svar:
På bilden ser det ut som en ganska vanlig konstruktion med blindbotten ovanför ett undertak som är putsat underifrån. I äldre hus kan det ju sen vara på- om-, tillbyggt och renoverat på alla möjliga sätt och det är svårt att ge exakta råd utan att besiktiga på plats. Det viktigaste är att konstruktionen är torr. Även om jag inte är en förespråkare av golvvärme i gamla hus så kommer den hjälpa till att hålla konstruktionen torr. Tänk på att koppla så att den går året runt. Då blir det ett stabilt klimat mot källaren och krypgrunden som blir som fuktigast under sommaren.
Som ni skriver så är det den stillastående luften i bjälklaget som isolerar men i ett mellanbjäklag är isoleringen mindre viktig. Viktigast är att det inte finns håligheter där kall luft kan kylas av, tex när gammal fyllning har satt sig och luften kan röra sig under golvtiljorna. Allra viktigast är detta ut mot husets ytterväggar där annars luften kyls av och skapar kalla golv. Det är antagligen därför er entreprenör föreslår lösfyllning som fyller bättre. Med andra ord spelar det inte lika stor roll vilket material det är fyllt med i övrigt. Förr användes slagg, putsrester, spån och så vidare, gärna tungt material som ljudisolerade bra mellan våningsplanen.
Isolering eller fyllning skall ligga på blindbotten (det övre brädlagret) på ett vindtätt skikt. Det kan vara lera, vindtät duk, vindpapp eller liknande. Lera är ett bra material, mer diffusionsöppet än asfaltspapp men kanske lite bökigare att hantera. Om det finns glipor där material kan ramla ned så kan det vara bättre med duk eller papp.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
