Om man använder sig av beprövad kunskap och försiktighet så går det att bygga både varmbonat och fuktsäkert. Stefan Östberg har i sin verksamhet som snickare provat sig fram i det rika utbudet av gamla och nya material och metoder och har också studerat ämnet värmeisolering teoretiskt. Han har även samarbetat en hel del med olika ekologiska byggare från hela världen, framför allt Canada och USA.

Låt mig säga det på en gång:
Jag väljer alltid organiska material då jag bygger. För att kunna bygga fuktsäkert, underhållsvänligt och rimligt isoleringsekonomiskt anser jag att de naturliga materialen är överlägsna.
Mineralull och plast har jag sett avigsidorna av och utesluter dem därför helt från mitt byggande. Kommer fukt in i konstruktionen får röta, mögel, svamp och skadedjur goda livsbetingelser och ohälsosamma gaser kan leta sig in i inomhusmiljön. All isolering av cellulosatyp hjälper till att hålla huset torrt, eftersom den av naturen fått förmågan att transportera fukt. Till isoleringen använder jag alltså sågspån eller cellulosalösull av någon form: ekofiber, termoträ eller likvärdigt. Som tätning mot drag väljer jag lera eller vindtät duk. Till övrig tätning, runt fönster exempelvis, använder jag husmossa, lindrev eller liknande.
Här är några viktiga fasta punkter jag tycker mig ha funnit fram till. De kan nog vara bra att ha i minnet även för andra i valet av material och metod.

Checklista för sunda hus

1. Fukten måste kunna vandra obehindrat genom konstruktionen, för fukt kommer alltid att vilja tränga in, inifrån och utifrån.
2. Isolera inte för mycket. Det är bra om lite värme går igenom, den håller fukten borta.
3. Var noga med att täta konstruktionen mot drag. Om det drar genom isoleringen kan det orsaka fuktproblem.
4. Försök alltid få den isolerade konstruktionen så solid som möjligt. Undvik många skikt av olika material. Om man kan ersätta luften i en konstruktion med isoleringsmaterial, till exempel sågspån, undviker man luftrörelser i konstruktionen (konvektion).
5. Undvik skarvar i isoleringen. Lösull är bättre än skivor.
6. När man bygger nytt, använd en tung stomme som är värmetrög.
7. Sträva efter att alltid välja material som kan »buffra« fukt.
8. Huset ska vara fyra gånger tätare från insidan än från utsidan.
9. Undvik kemiska och syntetiska material – kom ihåg att det är människor som ska vistas i huset.
10. Se till att huset har en väl fungerande ventilation.

Husets ventilation

Lika viktig som materialen i husets stomme och isolering är ventilationen av innemiljön. Den är viktig för att undvika skador både på huset och på människorna som vistas i det .
En väl fungerande frånluftsventilation kan i ett traditionellt hus med skorstensstock uppnås genom självdrag eller förstärkt självdrag. Man behöver alltså inte installera någon stor och dyr ventilationsanläggning. Naturligtvis måste det även finnas tilluft, men det brukar vara enkelt ordnat. Ju högre hus, desto mer fuktbelastad luft samlas högt upp i huskroppen. Varm luft stiger ju uppåt och trycket ökar. Ju högre hus desto större är alltså behovet av frånluftsventilation.

Bygga timmerhus

Förutsatt att man bygger på en torr plats är grundläggning med natursten en bra konstruktion om man gör den väl ventilerad. Eller, ännu bättre, ställ byggnaden på stenar, bara under hörnen och mellanväggarna, så att det kan dra fritt under hela byggnaden. Trossbottnen snickras av brädor eller spräckta klena stockar som sedan tätas med lera ovanifrån över hela ytan, ett omkring två centimeter tjockt lager. Väggarna som först drevats noggrant med husmossa bestryks sedan med lera omkring två centimeter tjockt. Först fyller man igen ojämnheterna mellan stockarna så att ytan blir jämn. Se till att vägg-leran möter leran i trossbotten så att tjuvdrag från golven förhindras. Lerkliningen ska även dras fram så att den möter fönster och dörrkarmar.
Denna metod med lera på timmerstomme är både ekonomisk och ekologiskt försvarbar. Kom bara ihåg att en ny timmerstomme måste ha torkat färdigt först, annars ramlar leran bort.

Isoleringen

Ett lagom tjockt bjälklag är omkring 15 centimeter, så isoleringen bör bli 13-15 centimeter. Det är praktiskt att använda sig av lösull av cellulosafiber ; rätt inlagd sätter den sig inte om man följer tillverkarens råd. Om man väljer att tilläggsisolera väggarna bör detta ske på insidan av väggen. Man får då kvar en del av den tunga stommens lagringsförmåga och man har isoleringen på den varma sidan av väggen, vilket är det mest ekonomiska. Men det följer även med en del nackdelar, risken för fukt- och insektsskador blir större eftersom stommen blir kallare. Isolerar man i stället på utsidan blir förhållandet det motsatta; man får en varm stomme, men förlorar lagringsförmågan. Mäter man energiåtgången i en byggnad med tio centimeter tjock isolering av väggen, kräver utvändig isolering klart mer energi.
En slät vind isoleras genom att häfta fast vindtät duk på takstolarna innan man monterar innertaket. Sedan lägger man på sågspån eller cellulosafiber med hög densitet, 30-40 centimeter. Det ger bra värmetröghet och lagringsförmåga.

Isolera snedtak

Snedtak som går ända upp till nocken erbjuder problem vid isoleringen. Risken för kondens med åtföljande skador kan elimineras genom att använda vindtät duk på insidan och luftspalter på utsidan. Därmed hindrar man fukten att tränga in från insidan och ventilerar bort den eventuella fukt som tar sig in utifrån. Det är viktigt att man är noggrann och lägger extra tid på att få taket tätt från insidan. Men man behöver inte, som många påstår, använda plast. Läs skriften Lufttäthet i hus utan plastfolie av Maria Sekander, utgiven av SP, Sveriges provnings- och forskningsråd. Även en väl fungerande frånluftsventilation i huset är mycket viktig.

Om man vill vara riktigt säker och satsa på en bra och beprövad konstruktion, skall man inte låta innertaket gå hela vägen upp, utan bryta det på lagom höjd så, att det över takets vågräta mittparti bildas en vind med så stor luftvolym att eventuell fukt säkert kan ventileras bort. Dessa principer för takisolering gäller på alla typer av hus, både av trä och sten.

Bygga med regelstomme

När det gäller hus med stomme av träreglar, som ju är det vanliga sättet att konstruera småhus idag, finns mycket att vinna på att använda så kallade öppna golv- och väggband. Med det menas att man försöker bygga så att all isolering går obruten genom konstruktionen. Om man får isoleringen att följa med obruten från golvet till väggarna och från väggarna till taket, har man byggt bort många »värmeläckor«.

Vidare kan man dra ner på isoleringens tjocklek och ändå få en effektiv isolering. Till väggarna och golvet räcker det då med 15 centimeters lösull av hög densitet. Taket bör man dock ge 30-40 centimeter, det är ju ändå så att 80 procent av värmen försvinner uppåt. Det finns många fördelar med att ge huset litet tunnare isoleringsskikt; lite värmegenomslag ger ett torrare ytskikt och mindre risk för fuktskador. Försäkringsbolagen har börjat rekommendera mindre isolering i golven på hus med torpargrund för att minska risken för skador.

Vad jag vet och tror

Det går att bygga hus med bara ekologiskt försvarbara material som är värmeekonomiska, sunda att bo i och lätta att underhålla.
Vi måste börja att på allvar tänka om och våga välja bort plast, mineralull, fogskum och övriga syntetiska material och återgå till att bygga varma hus med naturmaterial. Det tror jag.
Och det går, det vet jag och många andra som vågat prova.

Stefan Östberg

Snickare och byggmästare i Stora Skedvi, Dalarna.

3/2002