fbpx

Isolera väggar och golv i hus från 1870-tal?

Vi har rivit ut kök från 40-tal och tagit bort enklare väggisolering så att timmerväggar med delvis lerklining kvar på väggarna kommit fram. Under vinylmatta och tritex låg ett använt plankgolv som tagits upp främst för att riktas upp och sedan ska läggas tillbaka. Under golvet ses en 8 cm hög tross/blindbotten med 4 cm lera i botten och ca 4 cm sågspån närmast golvet, se SIS bifogad. Det hela känns torrt liksom bjälklaget. Längs med väggar och hörn ser man dagsljus och isoleringen är delvis borta. Snickare som vi anlitat föreslår att vi tar bort isoleringen och sänker blind/trossbotten till 15 cm vilket skulle finnas utrymme för i krypgrunden. Huset står på högsta punkt på tomten med delvis berg under och har därför en ojämnt hög krypgrund, under köket är den som högst, 20-50cm. Upplever krypgrunden som torr och ser ingen misstanke om angrepp av annat slag på undersida av trossbotten. Till vår fråga. Är det värt att ta bort den befintliga isoleringen i trossbotten och sänka till 15 cm – hur mycket bättre isolering uppnås och andra konsekvenser? Förslag på isolering vid byte? Eller ska vi låta befintlig isolering ligga kvar och stärka upp och fylla igen längs med väggar och hörn?
Till väggarna tänker vi oss att regla upp 5cm med vindpapp, träull, plywood och pappspänning i stället för gips som föreslagits. Vi har försökt läsa oss till kunskap i energiboken men vill gärna höra hur ni tänker.

 

Svar:

Sannolikt är er grund torr med tanke på att huset står högt i terrängen, att det inte bildats röta under plastmattan och att ni även upplever att det är torrt i grunden. Om grundmuren vindtätas inifrån med lera är förutsättningarna goda för att golvet kan hålla länge till med befintlig konstruktion. Den relativt tunna bjälklagsisoleringen ger lite spillvärme ned i krypgrunden som bidrar till att hålla utrymmet torrt. En tjockare isolering gör att krypgrunden blir kallare med medföljande risk för kondensfukt. Läs mer om detta i artikeln På säker grund. Om golven i bostaden inte upplevs som kalla finns ingen anledning att ändra på en fungerande konstruktion. Störst effekt för att få varmare golv får man genom att komplettera isoleringen med vindtätning mot ytterväggarna och  fylla på med isolering så att det ligger an mot golvtiljorna. Läs mer i artikeln Isolering och snygga friser.

Beträffande väggarna kan man resonera likadant, om komforten har varit OK är det enklast att behålla befintlig konstruktion. Vindtätning, renoverade fönster med bra tätningslister och isolering på vinden ger bäst energibesparing per investerad krona. Om lekliningen inte sitter fast kan man slå ned den, blöta upp och återanvända, eventuellt med komplettering med ny lera. Rådgör med en erfaren byggnadsvårdare på plats. Om väggen saknar utvändig panel med täckande vindpapp under kan en invändig och måttlig isolering ge bra resultat även om timmerstommen blir lite kallare. Traditionellt sattes pappspänningen på timret eller lerkliningen, om man tilläggsisolerar kan man använda vanlig råspont som underlag. Utvändig vindtätning ger bäst resultat eftersom den minskar nedkylningen av stommen.

 

keyboard_arrow_up