fbpx

Isolera tak soldattorp med åstak

Idag ser taket ut såhär: vi har liggande takåsar (9.3m långa) mellan gavlarna med en sax mellan som stöttar upp. Dessa har vi material för att ersätta med nya stockar av samma dimension. På detta har det sedan suttit brädor (vertikalt), 3.4 långa ca 1 tum tjocka. Sedan var det takpapp, en tunn ströläkt, bärläkt och ett tvpkupigt tegel.
Våra planer: vi har fått ett fint gammalt enkupigt tegel vi vill lägga som takläggning. Under det har vi läst oss till att vi vill ha en gra bär- och ströläkt så att löv inte fastnar, sedan takpapp (vi fick rekommendation att ta en tjock kvalitetspapp då våra pannor är lite ojämna, men funderar på om man kan använda denna produkt istället https://hunton.se/produkter/tak/hunton-underlagstak/, har ni någon erfaranhet med denna?). Under det tänker vi oss ett liggande (vertikalt brädtak) som vilar på en bär/ströläktskonstruktion för att få en luftspalt mot takåsarna. Efter denna luftspalt funderar vi på en diffusionsöppen duk https://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/vindskyddsduk-protex). Vi isolerar med cellulosa/ull (preliminärt denna https://www.isoleringsbutiken.se/isolering/farullsisolering/isolena-premium-100-mm) mellan takåsarna, sätter en papp och sedan innertak men lämnar takåsarna delvis synliga från insidan för att inte förändra för mycket.
Vi undrar:
– hur får man till luftspalten på ett bra sätt?
– Fungerar vår bär/ströläktskonstruktion, både ur luftspalt perspektiv samt hållfasthetsmässigt?
– Hur luftar man i nocken?

Svar:

Åstak är inte optimala för parallelltaksisolering, läs artikeln Vindsisloering och vindsinredning. Ett generellt problem med alla vindsisoleringar upp i nock är att de inte är inspekterbara och i synnerhet åstakskonstruktioner där åsen försvårar en gavelventilation. Från fuktsynpunkt kan förutsättningarna också skilja sig från hus till hus beroende på var i landet det ligger, skuggande träd, läge i terrängen och så vidare. Rådgör därför först med isoleringstillverkaren om de rekommenderar luftspalt eller inte, de är ju de som skall lämna garantier för konstruktionen. Om ni inte behöver luftspalt så kan ni bygga som det tidigare utförandet med en grov råspont i takfallsriktningen och lägga takpappen på det. Om det skall vara luftspalt så åstadkoms den med taksparrar ovanpå åsarna men det påverkar utseendet på huset, de bör nog vara 2 tum tjocka för att kunna bära snölaster. I såna fall läggs råsponten horisontellt ovanpå. Båda dessa konstruktionerna är beprövade underlagstak,  underlagstaket från hunton har inte funnits lika länge men kan säkert också fungera tekniskt.
I ett hus med hanbjälksvind brukar man säga att det är lagom med en 150 x 150 mm standardventil i varje gavel. I ett hus med åstak och isolering upp till nock är det svårt att lösa detta. Eventuellt kan det behövas ventilation högst upp i takfallet i varje luftspaltsfack, s.k. mögelstoppar. Men ventilationen får inte leda till ett utomhusklimat i luftspalten, s.k. överventilering. Därför skall ventilationen vara måttlig, öppningar för ventilation i takfoten kan man normalt bortse ifrån i den här typen av konstruktion med hygroskopiska material. Konstruktionen och den relativt måttliga isoleringen i ert fall verkar lämplig, det bidrar till lite värmeläckage i konstruktionen. Men det är viktigt att den inre pappen ansluter tätt så att det inte bildas glipor eller håligheter där varm inomhusluft kan pysa upp och kondensera i konstruktionen.