Känslan av ett vackert hus börjar ofta vid tomtgränsen. Att lyfta på klinkan till en välvårdad gammal port ger första intrycket. På så vis kan en grind och ett staket kännas välkomnande, fastän det är en klar markering av tomtgränsen. Grindar och staket är ett kulturhistoriskt arv väl värt vårda och att bevara. Hans Mårtensson beskriver och inspirerar.

Trädgården och dess omramning hör ihop med huset. Trädgården är ett viktigt rum som fortsätter utanför husets plan. Precis som med arkitektur har trädgårdars utformning följt tillfälliga trender genom århundraden. På 1700-talet indelades trädgårdsbegreppet trefaldigt i lustgård, köksgård ochträdgård, det skriver trädgårdsmästaren Petter Lundberg i sin bok Trädgårdspraxis. Vanligt folk hade kanske en kålgård för livets uppehälle. Prästen anlade en örtagård, som ibland kallades hortus medicus när den var fylld av nyttiga medicinalväxter. Förr var plank, staket och grindar till för att utestänga tjuvar och kreatur, sistnämnda vallades då i lösdrift. Bondesamhällets grind- och staketkonstruktioner är ofta vackert funktionella. Man använde gallringsvirke från skogen eller byggde stenmurar när åkrar rensades.