fbpx

Efterkrigstidens bebyggelse hotas av rivning

Byggnadsvårdsföreningens »Gula lista« med hotade byggnader och miljöer fortsätter att växa, den senaste tiden med fler byggnader från efterkrigstiden.

För många av oss är det självklart att denna bebyggelse har stora värden att värna, men alltför ofta får kulturhistoriska värden stryka på foten när fastighetsägarna vill exploatera. Därför måste vi fortsätta öka medvetandet och kunskapen kring efterkrigstidens bebyggelse och dess kvaliteter.

I Upplands Väsby har rivningshot uppstått mot ett ålderdomshem från 1955 med uppenbara kulturhistoriska värden. Odensgården uppfördes efter ritningar av Nils Rasing och är ett tidstypiskt exempel på folkhemsarkitektur. Byggnaden omnämns som ett »särskilt värdefullt kulturminne« i Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer från 1988 och har försetts med skyddsföreskrifter i detaljplan. Skyddet avser dock bara förvanskningsförbud – något rivningsförbud föreligger inte. Trots uppenbara värden har Väsbyhem, som äger Odensgården, ansökt om rivningslov. Stadsbyggnadskontoret föreslog först avslag – just med hänvisning till de kulturhistoriska värdena. Byggnadsnämnden motsatte sig dock stadsbyggnadskontorets förslag och återremitterade ärendet för fortsatt handläggning med inriktning att pröva rivning av byggnaden. Nu har byggnadsnämnden beslutat om rivning, trots att stadsbyggnadskontoret står fast vid sitt avslag. Det är beklagansvärt att inte politikerna ser värdet i en så gedigen byggnad, som skulle kunna bevaras om viljan fanns. Upplands Väsby Hembygdsförening har nu ansökt till Länsstyrelsen om byggnadsminnesförklaring av Odensgården.

En annan nykomling på listan är det modernistiska kontorshuset på Klarabergsgatan 37 i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1959 efter ritningar av Leif Olav Moen och Lennart Tham och anses vara ett av de främsta svenska exemplen på Le Corbusiers arkitektoniska idéer. I samband med att en ny entré för Citybanan började planeras uppstod ett rivningshot mot byggnaden. Nu har Jernhusen, Storstockholms Lokaltrafik och Trafikverket förespråkat en annan plats för entrébyggnaden – men trots det har stadsbyggnadskontoret beviljat den tidigare rivningsansökan. Stockholms skönhetsråd har överklagat beslutet. Om huset rivs förloras stora kulturvärden – och kanske helt i onödan.

Hallands län har Kulturmiljö Halland reagerat mot de många rivningshot som uppstått mot hus från 1940–50-talen och menar att ett viktigt kulturarv riskerar att försvinna. Bland exemplen hittar vi ett antal tidstypiska lamellhus vid Fågelvägen, Halmstad, som står inför en oviss framtid. Husgruppen uppfördes 1948–52 och var då det första stora bostadsområde som HFAB byggde efter kriget. Området är välbevarat och ett tydligt exempel på efterkrigstidens bostadssociala ambitioner. Idag uppfyller inte husen moderna krav på tillgänglighet och HFAB överväger att riva dem, något formellt beslut finns dock inte. Nyligen anlände också grävskoporna till sporthallen i Halmstad. Den modernistiska byggnaden uppfördes 1955 efter ritningar av Svante Paulsson och med konstnärlig utsmyckning av Sven Jonson och Wilhelm Bjerke-Petersen. Kulturmiljö Halland argumenterade för bevarande och överklagade rivningsbeslutet. Men trots det och trots en stark option för bevarande, rivs nu den klassiska idrottsarenan. I en intervju i Hallandsekot berättar Björn Ahnlund, byggnadsantikvarie vid Kulturmiljö Halland, att det under senaste tiden uppstått ett stort tryck mot hus av det här slaget och vilka ligger på attraktiva platser. Många ser inte det kulturhistoriska värdet i dessa byggnader trots att efterkrigstiden innebär en milstolpe för svensk arkitektur.

Andra efterkrigstidsbyggnader som hotas av rivning är stadshuset i Kiruna från 1963 och Broängsbadet i Kristinehamn från 1964. Nyligen anlände också grävskoporna till brandstationen i Falkenberg byggt 1953.

Grävskoporna har anlänt till Sporthallen i Halmstad och snart finns inget kvar av den klassiska idrottsarenan.

Trots uppenbara kulturhistoriska värden hotas Odensgården av rivning.

Johanna Roos

Bebyggelseantikvarie och redaktör för Gula listan.

johanna.roos@antiquum.se

keyboard_arrow_up