Därför lyckas Falun med kulturmiljöarbetet

Det gamla huvudkontoret för Kopparbergs Enskilda Bank från 1882, rödmarkerad. Foto: Falu kommun

Kommunernas arbete med att skydda värdefulla kulturhistoriska miljöer ser olika ut runtom i Sverige. En kommun som varit framgångsrik är Falun där Elsa Röing är kommun­antikvarie. Byggnadskultur kontaktade henne för att höra mer om hur de jobbar.

För att en kommun ska ha ett bra och välfungerande arbete i skyddet av värdefulla kulturmiljöer behövs några viktiga beståndsdelar. Viktigast är tillgång till antikvarisk kompetens, helst genom en egen kommunantikvarie, och välfungerande ­kunskapsunderlag. Falu kommun har båda delarna. Dessutom har man åstadkommit en tydlig politisk förankring av kulturmiljöarbetet vilket skapar riktigt goda förutsättningar.

Kunskapsunderlaget heter Husen berättar. Bevarandeplan för Falu innerstad, 2012. Det är ambitiöst och utmärks av en hög detaljeringsgrad där de enskilda byggnaderna beskrivs och klassificeras utifrån sina kulturhistoriska värden. Klassificeringen redovisas
i kartform genom fem olika färgmarkeringar i en fallande skala från blått, som anger byggnadsminnen, till grått, som visar att byggnaden är arkitektoniskt intressant (se faktaruta).

Många kommuner jobbar på det här viset, men i lite

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up