fbpx

Bygga varsamt – guide till Övre Dalarnas byggnadskultur

Blyspröjsat fönster på enkelstuga i Hedby-Brändan, Leksand. Inventeringsarbetet bjöd till besök i många fina byar där de gamla husen fortfarande står orörda. Foto: Kristoffer Ärnbäck

Under de senaste två åren Dalarnas museum arbetat med en skrift om nybyggnad i Övre Dalarnas byar. Kristoffer Ärnbäck beskriver metoden och arbetet med att  få fram rekommendationer för ett varsamt förhållningssätt, där nya byggnader anpassas till den ålderdomliga helheten.

Området Övre Dalarna motsvarar ungefärligen kommunerna Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Vansbro, Orsa och Älvdalen. Området utmärker sig i synnerhet beträffande den väl utbredda timmerhuskulturen. Ett annat särdrag är att de stora och ofta tätt bebyggda byarna inte nämnvärt påverkats av 1800- och 1900-talens skiftesreformer.

Våra rekommendationer

En sammanfattning av de rekommendationer som presenteras i skriften Bygga varsamt – guide till Övre Dalarnas byggnadskultur skulle kunna lyda som följer:

Ny bebyggelse i Övre Dalarnas byar ska präglas av småskalighet och kringbyggdhet. Stora byggnadsvolymer ska delas upp i flera små huskroppar som sammanlänkas, och husen ska placeras tätt kring fyrkantiga gårdstun. Genom att placera gårdarna på tomtmark mitt i byn och i enlighet med hur gårdarna förut ordnats, så hakar de i den befintliga bystrukturen. Nybyggnation ska i första hand vara »vanliga hus« med långsmal grundform, sadeltak och faluröda eller naturligt grånade träfasader.

Viktigt är att låta enkelhet prägla detaljutformningen men att samtidigt vara uppmärksam på lokala särdrag. Genom att utforma enstaka detaljer på ett sätt som historiskt varit vanligt i byn, sammanlänkas den gamla och den nya bebyggelsen. 

Inblandade aktörer och källmaterial 

Skriften Bygga varsamt har tillkommit genom ett samarbete mellan Dalarnas museum, Länsstyrelsen Dalarna och samhällsbyggnadsförvaltningarna i ovan nämnda kommuner. Skriften har författats av Dalarnas museums byggnadsantikvarier Adam Moll, Lars Jönses och Kristoffer Ärnbäck med stor hjälp från arkitekt SAR/MSA Elias Bernsveden.

Arbetet inleddes 2017 på initiativ av bland annat Gagnefs kommuns dåvarande stadsarkitekt Birgitta Johansson.

Till en början handlade arbetet om revidering av det tidigare utkomna häftet Bygga på landsbygden och i byar från 2002. Liknande häften om nybyggnad i Övre Dalarna har utkommit sedan 1970-talet. Det fanns därför ett digert källmaterial med tidigare ställningstaganden som kunde användas som utgångspunkt för de rekommendationer som presenteras i skriften.

Bostadshus uppfört kring år 2000 i Rönnäs, Leksand. Byggnaden inryms på ett fint sätt i kulturlandskapet med form och detaljer som rimmar väl med byn i övrigt. Farstukvisten är utformad med inspiration från en byggnad på en gård intill. Arkitekt är Per-Inge Mill. Foto: Kristoffer Ärnbäck

En lång arbetsprocess

Det konkreta arbetet med Bygga varsamt påbörjades våren 2018 och fortlöpte till och med sommaren 2020. Arbetsprocessen innefattade förutom författandet också två längre fältarbeten, kunskapsinsamling genom litteratur samt möten med företrädare för de kommuner som beställt skriften.

Bygga varsamt har förändrats ett flertal gånger efter synpunkter som inkommit både från kommuner och andra aktörer. Att stöta och blöta skriften har varit helt nödvändigt. De rekommendationer som presenteras kommer sannolikt att bli ett gällande verktyg inom särskilt Övre Dalarnas kommunala förvaltningar för en överskådlig framtid. Då är det viktigt att materialet är genomtänkt.

Gårdarna på hemfäbodstället Korpholen i Leksand är kringbyggda med fyrkantsform på samma sätt som var brukligt i Övre Dalarna åtminstone fram till 1800-talets slut. Foto: Kristoffer Ärnbäck

Lågmäld eller djärv arkitektur?

Redan tidigt i arbetsprocessen bestämde vi oss för att avstå från att visa dåliga exempel på nybyggnad. I och med detta började vi istället intensivt söka nya byggnader som kunde tjäna som goda exempel.

Detta visade sig vara svårt. Det råder nämligen inte konsensus i frågan om vad som är en bra eller dålig nybyggnad. En del menar att nya byggnader överhuvudtaget inte bör underordnas historien, utan istället lämna tydliga och utläsbara avtryck från vår egen tid. Andra menar att nya byggnader kan vara djärvt utformade så länge de uppfyller ett antal minimikrav beträffande anpassning – vanligen genom materialval och färgsättning.

 


Viktigast av allt är god kännedom om lokala byggnadstraditioner.


 

I Bygga varsamt förespråkas, efter noga överväganden, ett försiktigare förhållningssätt. Vi önskar se enkla och lågmälda nytillskott som underordnar sig den äldre bebyggelsen och de höga kulturvärden som ofta finns i byarna.

En länga med ålderdomliga timmerhus och ett härbre i Våmhus, Mora. I Övre Dalarna finns mängder av gårdar med gamla timmerhus. Många av de byar som finns i Övre Dalarna är tätt bebyggda och stora. Nästan inga gårdar har flyttats ut från bykärnorna och skiftesreformerna hade snarare motsatt effekt. Foto: Kristoffer Ärnbäck

Inför nästa skrift…

Genom arbetsprocessen har vi samlat några tips för den som önskar företa sig arbetet med en liknande skrift.

Viktigast av allt är god kännedom om lokala byggnadstraditioner. Riktlinjer som syftar till varsam anpassning måste utgå ifrån hur bebyggelsen ser ut på den plats som riktlinjerna ämnar beröra.

Kunskapen bör hämtas både från historiska källor och fältstudier.

Ta gärna hjälp av en arkitekt med god lokalkännedom för att säkerställa att alla riktlinjer är praktiskt genomförbara. Arkitekter kan även hjälpa till med ovärderligt tankegods för riktlinjer som berör utformningen av nya hus.

Ett bra sätt att förankra en skrift som Bygga varsamt har visat sig vara föreläsningar. Hittills har tre föreläsningar hållits med skriften som tema. Vi har därigenom nått ut till flera hundra intresserade husägare som kan föra kunskapen vidare i sin egen by.

 

Kristoffer Ärnbäck, byggnadsantikvarie

 

Skiss över möjliga nytillskott i en äldre bymiljö. Nya gårdar bör utformas med kringbyggdhet och småskalighet som ledord, och infogas i den befintliga bystrukturen. Illustration: Elias Bernsveden

Riktlinjer

  • Ny bebyggelse i Övre Dalarnas byar ska präglas av småskalighet och kringbyggdhet.
  • Dela upp stora byggnadsvolymer i flera små huskroppar som sammanlänkas, och placera husen tätt kring fyrkantiga gårdstun.
  • Haka i befintliga bystrukturen genom att placera gårdarna på tomtmark mitt i byn och i enlighet med hur gårdarna förut ordnats.
  • Bygg i första hand »vanliga hus« med långsmal grundform, sadeltak och faluröda eller naturligt grånade träfasader.
  • Låt enkelhet prägla detaljutformningen men var samtidigt uppmärksam på lokala särdrag.
  • Genom att utforma enstaka detaljer i ett sådant snitt som historiskt varit vanligt i byn sammanlänkas den gamla och den nya bebyggelsen.
Meny