I Danmark finns gott om duktiga hantverkare och en rad mindre arkitektkontor som är inriktade på restaurering. Under 2000-talet har byggnadsvårdens organisation varit föremål för kraftiga förändringar. Dansk byggnadsvårds nestor, Søren Vadstrup, ger oss sin syn på saken.

En beskrivning av byggnadsvården i Danmark kräver att vi först ser hur staten organiserat området. Då har vi tre byggnadskategorier, som var och en har sin egen lagstiftning. 1) Kyrkorna, som administreras av Kirkeministeriet, 2) de fredede bygninger (byggnadsminnena) som administreras av Kulturministeriet via Bygningsfredningsloven och 3) de bevaringsværdige bygninger (de bevarandevärda byggnaderna) som administreras av kommunerna via Kommuneplanloven. Det råder helt olika krav samt administrativa och ekonomiska förhållanden för dessa tre kategorier av vårt byggda arv, vilket beror på vitt skilda historiska förhållanden.

Icke-statliga insatser

Ser vi till de icke-statliga insatserna för byggnadsvård i Danmark så har vi även här tre nästan lika åtskilda grupper: 1) ägarna, som består av de privata ägarna till byggnadsminnen, bl a organiserade i foreningen BYFO. Det finns också en särskild förening för ägare till byggnader med stråtak. 2) Folkliga intresseorganisationer, som samlar människor som intresserar sig för och mycket ofta också äger byggnadskultur. 3) Professionella personer och företag som har specialiserat sig på att bevara och utveckla det byggda kulturarvet.

Folkliga föreningar

Foreningen til Gamle Bygningers Bevaring stiftades 1909 med den engelska Society for Protection of Ancient Monuments som förebild. Föreningen har en stor del i att den första byggnadsminneslagen (Bygningsfredningslov) antogs 1918. Idag är den mest verksam i Köpenhamnsområdet.

Landsforeningen for Bygnings- og Landskabskultur är en rikstäckande organisation med cirka 6 000 medlemmar och 100 lokalföreningar över hela landet. Landsforeningen har enligt lag rätt att framställa förslag till byggnadsminnesförklaring direkt till beslutande myndighet (Det særlige Bygningssyn), i andra fall ska ett förslag först granskas av Kulturarvsstyrelsen som kan välja att inte föra det vidare. Därutöver arbetar föreningen för att de byggnader som pekats ut som bevarandevärda, i t ex save-program, också ska tas om hand. Landsforeningen väljer att satsa på de utpekade byggnaderna istället för att försöka rädda allt, men räknar med att ett sådant arbete också gagnar byggnadsvården i stort.

En sammanslagen organisation

År 2002 försökte man att slå samman ägare, intresseorganisationer och professionella i organisationen Bygningskultur Danmark. Den skulle vara byggnadskulturens kunskapscenter samt arbeta politiskt och göra byggnadskulturen synlig och folklig genom böcker, tidskrifter och via media. Den skulle också omfatta de fonder som stödjer byggnadsvården.

Trots en tilldelning på fem miljoner kr under sex år ur privata fonder, totalt hela 30 miljoner kronor, lyckades inte detta. Efter denna stora satsning, som föll på att man inte lyckades skapa en kommersiell del av organisationen som kunde driva den ekonomiskt, så är Bygningskultur Danmark tillbaka på ruta ett. Det är nu en nyttig samarbets- och samverkansorganisation för de 31 föreningar, fonder, företag, institut m fl som är medlemmar. De får nu, var och en för sig och tillsammans, sätta byggnadsvården på dagordningen och det är inte så dåligt det heller, för det är mycket som händer.

I det följande visar jag vem som gör något aktivt och konkret inom byggnadsvården i Danmark, primärt utifrån privat och ideell verksamhet.

Böcker, tidningar

Det ges ut en hel del böcker om byggnadsvård, storsäljaren med ca 20 000 ex är min egen Huse med sjæl. Tusentals hus sätts i stånd med hjälp av denna, som också används flitigt av hantverkare och konsulter. Landsforeningen for Bygnings- og Landskabskultur ger ut tidskriften By & Land fyra gånger om året. I den finns artiklar om byggnadskultur som når ca 7 000 prenumeranter i hela landet. Indenrigs- og Socialministeriet har gett ut den populära vägledningen Bevaringsværdige bygninger – sikring af bevaringsværdier. Den ges till dem som via sin kommun sökt bidrag till utvändig restaurering av en bevarandevärd byggnad, bidrag kan ges med upp till 30% av kostnaderna.

Hemsidor

Center for Bygningsbevaring i Raadvad, som 2004 på samma plats och med samma personal ersatte Raadvad-Centeret, men som är helt privat och ekonomiskt självbärande, har upprättat en stor nätbaserad kunskapsdatabas. Den innehåller konkreta råd och anvisningar och här kan man också hitta hantverkare, konsulter, materialproducenter och information om kurser i byggnadsvård.

På Kulturarvsstyrelsens (danska Riksantikvarieämbetet) hemsida finns i Information om Bygningsbevaring hela 76 informationsblad om fönster, dörrar, golv, tak, trädgård, tilläggsisolering och mycket mera. Bygningskultur Danmarks hemsida är en portal för de 31 medverkande parterna och här finns artiklar, nyheter och ett debattforum.

Kurser och utbildningar

I Danmark finns två arkitektskolor, i Århus och Köpenhamn, som utbildar restaureringsarkitekter, den i Köpenham har nyligen återuppstått efter att ha varit nedlagd i 4–5 år.

Center for Bygningsbevaring håller själva och tillsammans med t ex Kulturarvsstyrelsen en rad efterutbildningar och kurser för konsulter, hantverkare och andra intresserade. Kurserna berör det mesta inom byggnadsvård: fönster, dörrar, fasader, trähus, korsvirke, tak, smide, gjutjärn, målning, restaurering av interiör och senaste tiden också om tekniska installationer och tilläggsisolering.

Tillsammans med en rad EU-länder har centret de senaste 10 åren utbildat över 40 hantverkare i byggnadsrestaurering via en sex månaders intensivkurs. De skolor som utbildar hantverkare har inte praktisk byggnadsrestaurering som en del i lärlingsutbildningen. I samarbete med Landsforeningen for Bygnings- og Landskabskultur hålls varje sommar korta kurser för husägare.

Konsultation och Bygningssyn

Spritt över hela landet ligger en rad mindre, men mycket kompetenta, restaureringsarkitektkontor. Därför kan man överallt i Danmark få kvalificerad hjälp i större byggnadsvårdsuppdrag. Under flera år har Center for Bygningsbevaring erbjudit husägare Bygningssyn (byggnadsbesiktning). Det är en oberoende och grundlig teknisk och antikvarisk genomgång av en byggnad som utmynnar i en femårig handlingsplan. Dessa är mycket populära, särskilt i bostadsrättsföreningar i Köpenhamn.

Hantverkare och material

Över hela Danmark finns duktiga hantverksfirmor som kan arbeta med kvalificerad byggnads- vård och som samarbetar med de tidigare nämnda restaureringsarkitektkontoren. Det finns i stort sett ingen restaureringsuppgift som inte kan lösas inom landet. Det värsta är att det finns ännu fler dåliga och inkompetenta firmor som inte kan något om byggnadsvård, som ger husägarna fel råd och som också utför arbeten alltför hårdhänt och felaktigt.

Ett annat problem är att det är långt mellan de specialfirmor som säljer byggnadsvårdsmaterial. De flesta ligger i eller i närheten av Köpenhamn.

Forskning och ny kunskap

Ett av de viktigaste områdena för byggnadsvården är dokumenterad kunskap om material, metoder och konstruktioner. Vad fungerar och varför – och vad fungerar inte. I Danmark är Center for Bygningsbevaring, trots att det är en privat verksamhet, i stort sett ensamma om att utveckla ny kunskap inom området. Restaurering och energiförbättring av fönster, traditionellt måleri, murning, kalk och kalkbruk samt fasaddekorationer är några ämnen som Centret fördjupat sig i. Kunskapen förs vidare i böcker, kurser och rådgivning.

Samordning och policy

Om man vill främja en god byggnadsvård så är det olyckligt och ödeläggande om man inom vårt lilla område säger olika saker. Det är därför en stor styrka i Danmark att Center for Bygningsbevaring, Kulturarvsstyrelsen, övriga offentliga myndigheter och departement, arkitektskolorna och Danmarks Tekniske Universitet samt den största folkliga bevarandeorganisationen, Landsforeningen for Bygnings- og Landskabskultur, arbetar tätt samman och sänder ut samma budskap om god och dålig tillämpning, byggt på beprövade metoder och undersökningar.

En annan viktig punkt är samarbete och koordinering på ett nordiskt plan. Ett exempel på det är Nordisk Forum for Bygningskalk, som faktiskt har funnits i tio år. Här dryftar och studerar nordiskt fackfolk varje är på olika platser i Norden sådant som rör kalk, kalkbruk och murverk.

Ägarna

Jag skulle skämmas om jag inte framhävde det stora ansvar som ägarna, särskilt till skyddade byggnader, tar på sig att bruka och bevara sina byggnader på ett bra sätt. Byggnadsvården ser ibland ägarna som ett problem, men de är också en avgörande del av lösningen. Byfo (byggnadsminnesägarnas organisation) kämpar som lejon för att få fler offentliga medel, men ett samarbete om en opartisk rådgivning och vårdplan kan vara väl så bra för både hus och plånbok.

Vad ni kan lära av oss

Om övriga nordiska länder skulle lära något av oss i Danmark så är det erfarenheten av att det krävs stora ansträngningar för att koordinera aktörer, kunskap, aktiviteter och förhållningssätt. Samtidigt är ett dynamiskt rikstäckande kunskapscenter, som Centret i Raadvad, en viktig kraft.

I Danmark är de flesta kommuner långt framme i registreringen av alla bevarandevärda byggnader uppförda före 1940. Det görs med save-systemet där alla byggnader får omdömen efter sina bevarandevärden på en skala 1–9, där husen i kategorierna 1–3 räknas som bevarandevärda. Detta arbete har tyvärr gått helt i stå de senaste åren.

Landsforeningen for Bygnings- og Landskabskultur är därför på gång att starta ett folkligt Bygningsbevarings-Råd, bl a med deltagande av föreningens lokala föreningar landet runt, i alla kommuner, för att ge råd till kommunerna i deras handläggning av ärenden som rör bevarandevärda byggnader. Denna rådgivning kan också sätta igång lokala bevarandeaktiviteter, liksom förmedla medel från Indenrigs- og socialministeriets och på det hela taget sprida kunskap om byggnadskultur till medborgarna.

Bidragsförordningen till de bevarandevärda byggnaderna, som är på 90 miljoner dkr om året, är något som de andra nordiska länderna kunde adoptera. Med den grundliga vägledning som följer med dessa och den i övrigt goda tillgången till informationsmaterial som finns i Danmark är ägarna väl rustade att utföra bevarandearbete.

Vad vi kan lära av er

I Danmark tittar vi avundsjukt på de båda svenska branschorganisationerna för företag inom byggnadsvård, fibor och bevis. Från Sverige kan vi också lära av de olika försäljnings- och informationskanaler för material m m som Gysinge och andra upprättat, dessutom får era tidskrifter Byggnadskultur och Gård och Torp våra egna föreningstidskrifter att blekna. Också Norge har en spännande tidskrift om byggnadsvård, och här finns också den optimala bevarandestrategin – att som Fortidsminneforeningen i Norge äga byggnaderna själv.

Från Finland, Sverige och Norge är vi imponerade över den djupa forskningsbaserade kunskap ni har om era länders byggnadskultur, från nu och till äldsta tid. Det ger en solid grund att stå på för att upprätthålla byggnaderna på ett korrekt sätt. Denna kunskap saknar vi till stor del i Danmark.

Läs mer

• www.byogland.dk Landsforeningen for Bygnings- og Landskabskultur
• www.bygningskultur.dk Bygningskultur Danmark
• www.bygningsbevaring.dk Center for Bygningbevaring
• www.byfo.dk Bygnings Frednings Foreningen
• www.kalkforum.org Nordisk Forum for Bygningskalk

Søren Vadstrup, arkitekt MAA, v ordförande i Landsforeningen for Bygnings- og Landskabskultur och verksam vid Center for Bygningsbevaring i Raadvad.

4/2009