Fönstren i 1940-talsfastigheterna var eftersatta, och bostadsrättsföreningens styrelse ville ersätta dem med nya. Då mobiliserade de boende och lyckades rädda nära 800 originalfönster från tippen. För Sofi Häggman berättar några av dem om vägen fram till renovering.

Fönstren hade riktigt fin grundkvalitet; fint virke, bra konstruktion och originalglas. Att ta fram ett nytt fönster med jämförbar kvalitet, skulle blivit mycket dyrare för föreningen.

Bostadsrättsföreningen Vidfamne, i Hägersten söder om Stockholm, stod inför stora renoveringar. Taken behövde repareras, putsen bytas ut och fönstren var inte underhållna på många år. Efter besiktning av en utomstående konsult var rekommendationen tydlig, fönstren behövde bytas ut.

Snabba beslut

Monica Svalfors och Malin Lord, som bott i föreningen i 17 respektive 11 år, reagerade dock på hur lättvindigt beslutet verkade tas.
– Vi saknade en analys och upplevde att kartläggningen som gjordes var bristfällig. De boende skulle bara lita på den rekommendation som styrelsen gav, berättar Monica. Grannen Malin fyller i:
– Styrelsen pratade mycket om att nya fönster var miljövänligare eftersom de har bättre u-värden. Men det är ju knappast miljövänligt att byta fina träfönster mot nyare av sämre kvalitet. Dessutom, de fönster vi eventuellt skulle byta till hade aluminium på utsidan och det är inte renoveringsbart. Så när de fönstren är slut, efter kanske 40 år, måste de bytas igen.

Fakta och goda kontakter

De förstod att originalfönstren nog var bättre än vad konsultrapporten visade. En informell fönstergrupp bildades i föreningen. De tog reda på mer fakta om fönsterrenoveringar, och tog kontakt med Svenska byggnadsvårdsföreningen. På gruppens inrådan beslutade en föreningsstämma att ta in en utomstående part för att utvärdera möjligheterna till fönsterrenovering.
– Jag besiktigade fönstren och kunde gan-ska snabbt konstatera att en renovering var görbar, berättar Sebastian Åberg som driver företaget Kvarnens Fönsterhantverk. Han fortsätter:
– Många är rädda för kostnaderna, och visst, initialt kan det kosta en del att renovera. Men ekonomin hämtas hem förhållandevis snabbt eftersom du får ett fönster som, rätt gjort, går att underhålla väldigt länge.
I det här fallet hade fönstren en riktigt fin kvalitet; fint virke, bra konstruktion och originalglas. Att ta fram ett nytt fönster med jämförbar kvalitet skulle ha blivit mycket dyrare för föreningen. Sebastian Åberg berättar också att äldre fönster inte behöver vara de energibovar de ibland utmålas som.

Jag är glad över att vår förening tog till sig vårt engagemang och vårt stöd – och att alla medlemmarna fick fatta beslutet.

– Man kommer långt bara genom att montera nya tätlister och se till att drevningen är korrekt utförd. Sen ska man inte stirra sig blind på u-värden. De värdena mäts genom fönstrens glasrutor, men fönstrens konstruktion påverkar också energieffektiviteten i hög grad. Modernare fönster har till exempel en aluminiumklädd konstruktion som blir mycket kallare än trä, där förlorar den en hel del energi. Ett äldre fönster går ofta också att uppgradera med ett lågemissionsglas i innerbågen som gör fönstret energieffektivare.

Fem skäl till att renovera

Varför ska fönstren renoveras istället för att bytas ut? Monica Svalfors och Malin Lord delar med sig av sina bästa argument:

1. Estetik. En fastighets originalfönster, med tidstypiska snickerier, glas och spanjoletter, utgör en stor del av husets karaktär och särprägel.
2. Ekonomi. Bevarande av originaldetaljer, som exempelvis fönster och dörrar, höjer generellt marknadsvärdet på äldre lägenheter.
3. Miljö och energi. Det kan inte betraktas som miljövänligt att kasta originalfönster till förmån för nya av sämre kvalitet, även om de äldre fönstren kräver renovering. Även äldre fönster går att få energieffektiva med rätt åtgärder.
4. Underhåll. Bara gedigna träfönster går att underhålla långsiktigt.
5. Oåterkalleligt ingrepp. Ett fönsterbyte förändrar för alltid husets karaktär, invändigt och utvändigt.

Majoriteten valde renovering

I Monica Svalfors och Malin Lords bostadsrättsförening har nu fönsterrenoveringen kommit halvvägs. För efter en nervös omröstning vid föreningsstämman i slutet av 2015 stod det klart – en tydlig majoritet av de boende var för en renovering. Malin Lord berättar:
– För mig var det mycket en demokratifråga. Vad får en styrelse besluta om och inte? Bestämmer man sig för ett fönsterbyte går det inte att backa från det längre fram, därför är det så otroligt viktigt att det är förankrat hos alla. Även om vi inte alltid var överens är jag glad över att vår förening tog till sig vårt engagemang och vårt stöd – och att alla medlemmarna fick fatta beslutet.

Sofi Häggman, journalist, sofi.haggman@gmail.com