Fönstren är viktiga för hela byggnadens utseende och karaktär. Foto : Carl Von ScheeleAtt underhålla sina fönster, är ett sätt att leva resurssnålt. Eva och Alf Stenbacka, med över fyrtio års erfarenhet av fönsterrenovering, delar med sig av sina bästa tips för kittning och målning.

Fönstren har mycket stor betydelse för en byggnads utseende och karaktär. Originalfönster passar ihop med huset på ett annat sätt än nya gör, och ger en mer autentisk prägel både utvändigt och invändigt. Eftersom gamla fönster är av bättre kvalitet än nya, lönar de sig att renovera. Att byta till nya fönster för att få bättre u-värde, måste viktas mot förluster i skönhet och trivsel. Dessutom handlar det inte om några stora ekonomiska besparingar. För att vårda och skydda fönstren, måste kitt, målning och beslag hållas i gott skick. Med kontinuerligt underhåll, minskar behovet av större renoveringar i framtiden. Ingen kan ge dig exakta råd om hur du ska behandla fönstren i just ditt hus, men vi vill gärna hjälpa dig att bilda dig en egen uppfattning.

Gör en skadeinventering

Ställ dig framför huset med papper och penna, gör en skiss och numrera fönstren. Börja med det fönster som sitter närmast till vänster om dörren, och kalla det för I. Använd gärna romerska siffror, det är lättare om du sedan ska plocka ut och märka fönstren genom att stämpla med stämjärn och hammare. Rita av fönster I på ett eget papper, och notera alla skador som finns. Fortsätt sedan till nästa fönster. Rita upp varje fönster på ett eget papper, och anteckna skadorna. Gå sedan in och gör samma sak från insidan, för respektive fönster.

Samla ihop alla pappren, och sammanfatta skadorna, till exempel »färgen kritar på samtliga bågar utvändigt« eller »kittet är borta på fyra understycken«. Utifrån detta kan du sedan beräkna hur mycket kitt och färg som kommer att behövas.

Ta bort kittet

Ofta är det bågens nedre del som behöver kittas om, där kittet är sprucket, sitter löst eller har fallit bort. Det finns flera metoder för att ta bort kitt: med stämjärn och hammare, med elstämjärn, kittlampa/IR-lampa eller med varmluftspistol. Om det är gammalt glas, rekommenderas kittlampa eller IR-lampa, för att undvika att glaset spricker.

Lägg fönsterbågen på ett par arbetsbockar. Börja med att göra glasrutorna rena på båda sidor. Det är extra viktigt om du använder kittlampa/IR-lampa eller varmluftspistol, eftersom smuts kan göra att glaset spricker.

Rikta kittlampans ljusstråle mot kittfalsen, eller värm med varmluftspistolen. Känn hela tiden på kittet med skrapan, och när det är mjukt ska det genast tas bort. Kitt torkar fort, och är det en gång uppvärmt, blir det mycket hårt.

Var försiktig så att du inte bränner träet vid kittfalsen. Om fönstret har spröjsar, kan du vika en bit aluminiumfolie över spröjsen så att värmestrålen inte bränner träet.

Ta bort gammal färg

Torrskrapning är den vanligaste och enklaste metoden för att ta bort färg från båge och karm. Tänk på att dra skrapan i en och samma riktning, inte fram och tillbaka, för då blir skrapan fortare slö. Ofta kan delar av färgen sitta kvar, det räcker att skrapa bort det som sitter löst, och slipa övergången mellan trärena ytor och färg så att den känns jämn när man stryker över den med fingret.

Om färgen är helt borta, och gråträet syns, är det lätt att bli tveksam till om renovering är möjlig. Gråträ är döda träfibrer, men under finns oftast friskt trä. Det går att ta bort gråträet med skrapor, slipmaskin, slippapper med olika kornstorlek och slipsvampar.

Om det är tjocka färglager, kan du först värma färgen med varmluft och sedan skrapa. Varmluften ska hållas nära färgen, som
nästan genast börjar bubbla och ändra färg. Ta då bort munstycket och skrapa. Värm bara färgen 4–5 cm åt gången, eftersom den uppvärmda färgen svalnar hastigt och sedan blir hård och svårare att skrapa bort.

Om hörnjärn och beslag sitter kvar på fönsterbågen och infästningen är bra, så räcker det att rengöra dem. Ta bort färg och rost från beslaget med hjälp av varmluft och stålborste, skrapa eller med stålborsttrissan på en borrmaskin.

Omkittning

Traditionellt kitt är en knådbar massa upp-byggd av linolja och krita. Kittets smidighet och konsistens påverkas av temperatur. Bäst resultat får du om kittningen utförs inomhus och temperaturen är omkring 18 grader. Innan kittning bör kittfalsen oljas, grundmålas eller shellackeras.

Kittet ska först bearbetas så att det blir smidigt. Linoljan, som brukar flyta upp till ytan i kittburken, ska knådas tillbaka in i kittet igen. Ta ur allt kitt ur burken, och knåda det. Om kittet blir för varmt och kladdigt, kan du lägga det i kylen en stund.

Ta en klick kitt på kittkniven från hand-flatan. Stryk av kittet mot glasets kant och falskanten. Det är viktigt att kittkniven är ren, torka hela tiden av den på en trasa. Tryck ned knivens spets i kittet, vinkla den 45 grader mot glaset och ta stöd med knivens kortsida mot falskanten. Kittfalsen ska for-mas ca 2 mm innanför dagmåttskanten, det vill säga den träkant som syns genom glaset. Tryck med andra handens pekfinger på knivens ovansida. För kniven bakåt med ett lätt tryck och forma kittfalsen. En fin kittfals är smalare än dagmåttskanten. När kittet sedan målas en liten bit ut på glaset, kommer kittkanten och dagmåtts-kanten att överensstämma med varandra. Om kittet istället läggs i linje med dagmåttskanten, kommer det att synas »sorgkanter« när du står på insidan och tittar ut genom fönstret, det blir som en mörk skugga på
glaset.

Det överflödiga kittet pressas ut på glaset. Ta bort det med kittknivens kortsida, genom att skjuta kniven framåt så att överflödskittet tränger upp på kniven. Stryk lätt med fingret över kittets yta, för att jämna till. Forma hörnen med kittknivens spets.

Underhållsmålning

Förutom att gamla hus av kulturhistoriska skäl bör underhållas med traditionella material, har också linoljefärg goda tekniska egenskaper. Färgen tränger in i virket och skyddar det, och färgen bryts ned på ett sätt som ger bra förutsättningar för underhåll. Linoljefärg kritar när den blir gammal, och om det är tjocka färglager så spricker den upp i små rutor. Södersidan är mest utsatt, där behöver bättringsmålning göras oftare än på övriga sidor.

Innan målning, tvättas bågar, karm och foder med 10 procent ammoniaklösning (en del ammoniak och tio delar vatten). Det går bra att pensla på lösningen, skölja med vatten och låta torka. Skrapa och slipa sedan där det behövs.

Delar av bågen som är trärena, behöver målas med flera lager. Är det färglager kvar som har kritat, räcker det att enbart linolja färgen för att lystern ska komma tillbaka.

Färgen hälls i en ren, tom burk, lösningsmedel fylls på (linolja eller balsamterpentin) enligt fabrikantens anvisningar, och rörs ihop med färgen. Måla först de vågräta ytorna, sedan de lodräta nedifrån och upp. Färgen ska arbetas in i underlaget. Avslutningen ska helst göras i ett enda penseldrag, och utan att någon färg rinner på träet efteråt. På hörnjärn och gångjärn rostskyddsmålas och görs en till två strykningar med fönstrets färg.

Använd en smal spröjspensel för att måla över kittet. Färgen ska strykas ut på glaset ca 2 mm, då hindrar den regnvatten från att tränga in under kittet. Om det är svårt att måla ut färgen på glaset, måla istället ut den något mer än 2 mm. Sedan när färgen har torkat, läggs en bred stålspackel ca 1–2 mm ut på glaset utmed kittfalsen och färgen tas bort med en rakbladsskrapa. Låt rakbladet löpa utefter kanten på spackelspaden.

Alf och Eva Stenbacka, har skrivit boken »Gamla fönster« som utkom på Norstedts förlag år 2010.