När man planerar för en fönsterrenovering händer det allt som oftast att vänner och bekanta, i all välmening, säger att det vore mycket bättre att istället köpa nya fönster. Då kan det vara svårt, även för den mest inbitne fönsterfantasten, att argumentera för det val man gjort. Då kan det vara praktiskt att ha en liten parlör till hands, med svar på de vanligaste påståendena. Varsågod, här kommer den.

Du får höra: “Det enklaste är att byta ut fönstren.”

Du svarar: Nja, jag har tänkt en del på det där och om det ska bli riktigt snyggt så drar ett fönsterbyte med sig en hel del merarbete och extrakostnader, alldeles särskilt eftersom jag inte vill ha insticksfönster. De minskar glasytorna och därmed ljusinsläppet. Dessutom gör insticks-fönster att karmarna kommer att se oproportionerligt tjocka ut. Det blir inte snyggt. Ska jag byta fönster måste jag därför först demontera de befintliga karmarna, och då måste jag ju göra något åt fasaden och kanske även åt fönsterfodren, fönster-bänkarna och tapeterna. Det blir alldeles för besvärligt. Det är faktiskt mycket enklare att renovera de befintliga fönstren.

Du får höra: “Det billigaste är att byta ut fönstren.”

Du svarar: Om det blir billigare eller inte beror förstås på skicket på fönstren, liksom vilka nytillverkade fönster man jämför med, men i mitt fall behövs en-dast de utvändiga färgskikten fräschas upp och båg-bottenstyckena kittas om. Jag har inte sett några rötskador och även om det kanske dyker upp en eller annan rötskada när jag sätter igång, blir det säkert billigare i alla fall. Jag har redan vidtalat en duktig finsnickare, som jag fick tips om via min lokala byggnadsvårdsbutik. Hon är beredd på att rycka ut, om det behövs. Jag tänker måla mina fönster själv, men även om jag hade anlitat en firma för det arbetet, hade det faktiskt inte blivit dyrare än att byta. Du vet, om man ska lyfta ut karmarna till de befintliga fönstren, drar det med sig en del andra arbeten på fasaden och i rummen innanför. Det verkar helt galet att lägga tid eller pengar på det. Dessutom verkar livslängden på de allra flesta nytillverkade föns-ter vara kortare än på de fönster jag har och nya fönster verkar ibland vara nästa omöjliga att underhålla. Det blir rätt dyrt att byta fönster vart tionde år.

Du får höra: “Det kommer att se likadant ut med nya fönster.”

Du svarar: Har du någon gång jämfört nya och gamla fönster på ett hus, där man håller på att byta fönster? Det är verkligen inte särskilt ofta som de nya fönstren ser likadana ut som de som hamnat i containern. Visst, spröjsindelningen kanske är ungefär den samma, men dimensionerna på de nya snickerierna är nästan alltid grövre och profileringen är oftast förenklad, i värsta fall saknas den helt. Dessutom brukar både ytbehandlingen och glastypen vara annorlunda. Nytillverkade fönster är oftast fabrikslackade, medan äldre fönster är penselstrukna, i bästa fall med linoljefärg. Alla fönster tillverkade före 1970-talet har valsat eller munblåst glas, vilket ger en helt annan ljusreflexion än det floatglas som nästan alltid sitter i nytillverkade fönster. Med floatglas försvinner dessutom den där vågiga synupplevelsen inifrån, som man får med valsat och framför allt munblåst glas. I värsta fall är beslagen på de nya fönstren helt annor-lunda än på de gamla. Min erfarenhet är att det då brukar vara till det sämre, ibland mycket sämre, och i vilket fall ser det inte likadana ut som tidigare.

Du får höra: “Energiförbrukningen kommer att sjunka avsevärt om du byter.”

Du svarar: Kanske, men hur mycket beror på vilka egenskaper de befintliga fönstren har. De kanske inte är så dåliga, trots allt. Det verkar som att de flesta utgår från att gamla fönster alltid har dåliga energibesparande egenskaper, men det är inte nödvändigtvis så. Och även om det går att visa upp fördelaktiga mätvärden hos många nytillverkade fönster är det inte alldeles säkert att montaget blir bra. Jag har sett många fönstermontage, där tätningen mellan karm och vägg består av slarvigt applicerat fogskum. Hur länge kommer det att vara tätt? Nej, jag ska istället genomföra energieffektiviserande åtgärder på mina befintliga fönster. Jag ska kontrollera drevningen mellan karm och vägg, kanske byta de inre glasen mot lågemitterande rutor, skrapa bort överflödig färg mellan karmar och bågar så att de sluter tätt mot varandra och montera nya tätningslister. Det kommer att räcka långt för att sänka energiförbrukningen i mitt hus.

Du får höra: “Med nya fönster slipper du tänka på underhåll i framtiden.”

Du svarar: Förr eller senare behöver alla fönster underhållas. Ett fönsterbyte skjuter bara underhållsinsatsen framåt. Man kan fråga sig till vilken nytta eftersom även ett fönsterbyte innehåller såväl en arbetsinsats som en kostnad. Då kan man lika gärna underhålla de fönster man har. Det är mycket miljövänligare. Att kasta fungerande fönster känns helt omodernt. Om fönstren verkligen är utslitna och måste bytas är det en annan sak, men då gäller det att välja fönster som går att underhålla i framtiden. Plast och aluminium i all ära, de kan passa bra på en del ställen, men lätta att underhålla är de inte. Jag tänker på de aluminiumportar som på 1980- och 1990-talen ersatte ekportarna i 1950-talets flerbostadshus. Har du tänkt på att de där aluminiumportarna nu allt oftare byts ut mot träportar igen? Aluminiumportarna har helt enkelt visat sig vara för besvärliga att reparera och underhålla.

Vicki Wenander är bebyggelseantikvarie och ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen. vicki.wenander@byggnadsvard.se

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

    OBS! Lägret i Näverkärr är nu fullt.
  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, men inte alltid specifika dieter. Var noga med att ange vad du har för matpreferenser så att lägret kan ta ställning till om det går att ordna.
    Observera att du behöver vara medlem i föreningen för att kunna delta på något av våra läger. Här kan du läsa mer om medlemskapen: https://byggnadsvard.se/medlem/medlemskap
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

april 2020
Inget evenemang hittades!
Visa fler