VÄNSTER: Aspelid Möbler och inredning« ligger i Varnhems kyrkby. MITTEN: Materialet till fönstren hämtas från beställarens egen skog. HÖGER: Tärningen i spröjsens mitt är ett typiskt karaktärsdrag för ett fönster från 1700-talet. Foto: Anna ODimensioner, proportioner, material och metoder – fyra viktiga ledord för snickare Håkan Bergsten, som fick i uppdrag att tillverka åtta nya fönster i 1700-talsstil. Byggnadskulturs Anna Lokrantz och Anna O Söderström åkte till Varnhem för att få veta mer.
ur tillverkar man nya fönster i 1700- talsstil, när det inte finns någon förlaga? Det var en fråga som snickare Håkan Bergsten i Varnhem ställde sig, när han fick en beställning på åtta fönster anno tidigt 1700-tal. Fönstren skulle sitta i ett nybyggt, knuttimrat hus, uppfört som en flygel till en, likaså nybyggd, huvudbygg-nad i karolinsk stil.
De källor som Håkan hade att tillgå, var dels några originalfönster från 1700-talet som han studerade på plats i Visby, dels ett par skrifter från Riksantikvarieämbetet. I övrigt fick han ta hjälp av sin långa erfarenhet av att arbeta med äldre byggnader. Även om det var ett ovanligt uppdrag, hade han gjort liknande fönster tidigare, bland annat till den byggnadsminnesförklarade Silvii skola i Tun utanför Lidköping.
På besök i Varnhem
Vi besöker Håkan på »Aspelid Möbler och Inredning«, ett snickeri som är inrymt i en byggnad från 1930-talet, ursprungligen utställningslokal för föreningen Axevalla-Varnhems slöjd, senare församlingshem och skola. Byggnaden skonades i den stora bran-den som rasade i Varnhem 1979, och utgör tillsammans med några andra äldre byggnader som gamla skolan, caféet och prästgården, delar av den gamla kyrkbyn. Tvärs över vägen från snickeriet sett, ligger den i sammanhanget enorma klosterkyrkan med sina många strävpelare och det karakteristiska centraltornet med sin lökkupol.
Proportionerna är viktiga. Varje ruta ska vara lite högre än den är bred, annars ser den tillplattad ut.
Dimensioner och proportioner
Håkan Bergsten har en bakgrund som bygg-nadsingenjör, är vidareutbildad inom trä-hantverk och inredningsarkitektur, och har under många år arbetat med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Både far och farfar var byggmästare vid ett stort antal kyrkorenoveringar. Även Håkan har sina främsta uppdragsgivare inom kyrkan, med textilskåp som en viktig nisch. Sedan 1995 driver han sin egen verksamhet i Varnhem.
– Vad är viktigt att tänka på vid nytillverkning av fönster i gammal stil?
– Dimensionerna är mycket viktiga, säger Håkan. Det ska vara smäckra bågar, som samtidigt ska klara påfrestningarna och sammansättningen i fönsterbågen. Moderna fönster med tvåglas och treglas, kräver grövre dimensioner, så nya fönster innebär mer material.
Proportionerna är också viktiga. Varje ruta ska vara lite högre än den är bred, annars ser den tillplattad ut. Det går att jämföra med mönster i en väv, där rutor görs något rektangulära för att upplevas som kvadratiska.
Profileringen påverkar hur ljuset bryts. Står man på insidan och tittar ut, ger skuggverkan från profilerna en mjukare övergång från mörkt till ljust.
Även bågarnas profilering har betydelse för upplevelsen av fönstret.
– Profileringen påverkar hur ljuset bryts. Står man på insidan och tittar ut, ger skuggverkan från profilerna en mjukare övergång från mörkt till ljust. Det är vackert.
Material
Förr i tiden tillverkades fönster av det bästa virke som gick att hitta, utvalt med omsorg från mogna träd med en hög andel kärnved. Håkans kund har egen skog, vilket ger fina förutsättningar för fönster av riktigt bra kvalitet. Till de delar av fönstren som är mest utsatta, utåt och framför allt vid kittfalsar, används kärnvirke. Till de tunna delarna är det viktigt att materialet är kvistfritt, eftersom kvistar minskar hållfastheten. När träet torkar och sväller, rör det sig mer vid kvistarna, och det finns risk för att fönstren skevar.
En arbetskrävande detalj, är den karakteristiska tärningen i spröjsens mitt, på insidan av bågen.
Metoder
Målet är att göra fönstren så nära 1700-talet som möjligt, men med maskinhjälp. På så sätt blir det rimligt ur ekonomisk synpunkt. Det är öppningsbara enkelfönster med lösa innanfönster. Innanfönstren görs som hela rutor utan spröjsar, de får betraktas som ett senare tillägg.
Fönstren sammanfogas med pluggar, något som har visat sig ge en stabil och bra kon-struktion. I bågarna borras runda hål, medan pluggarna har ett fyrkantigt tvärsnitt. Anledningen till detta är dels att det är lättare att tillverka dem fyrkantiga än runda, men det finns också en annan viktig poäng med deras form. När de skarpkantade, torra och hårda pluggarna placeras i de runda hålen, diagonalt i förhållande till fiberriktningen, och drivs igenom bågen, skär de fibrerna i hålet och motverkar sprickbildning av träet.
– Man kan använda sig av samma princip med spik, säger Håkan. Jag fick lära mig av en finsnickare på 70-talet att man ska klippa av spiken innan man slår i den, för då skär spiken av fibrerna.
En arbetskrävande detalj, är den karakteristiska tärningen i spröjsens mitt, på insidan av bågen. Sannolikt har den funnits där av konstruktionsskäl, att den gör bågen mer stabil. Det som är besvärligt är när spröjsarna hyvlas, det är svårt att komma ända intill tärningen med verktygen, den är hela tiden i vägen.
När fönstren är färdiga, ska de levereras till beställaren inoljade och med beslag som passar till fönstrens karaktär. Sedan är pro-jektet i hamn för Håkans del. En viktig detalj som återstår, är att välja rätt kvalitet på glaset.
– De roligaste jobben är som detta, när man jobbar direkt mot kunden, säger Håkan. Då kan man diskutera olika tillvägagångssätt, och har möjlighet att vara med och påverka hela vägen.
Håkans källor
3.4 Snickeri. Fönsterbågar. Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker
utgiven av Riksantikvarieämbetet, www. kulturarvsdata.se/raa/samla/html/215
Fönster. Historik och råd vid renovering Riks-antikvarieämbetet och Statens historiska museer, rapport Raä 1988:1. Huvudförfat-tare Olof Antell och Jan Lisinski, www. kulturarvsdata.se/raa/samla/html/276
Var virket bättre förr? Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet, www.samla.raa. se/xmlui/handle/raa/10352
Byggnadsteknik och timmermanskonst: en studie med exempel från några medeltida knuttimrade kyrkor och allmogehus av Peter Sjömar, doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg 1988
Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie
anna.lokrantz@byggnadsvard.com
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.