Materialhörnan – Halmtak

Sönnarp, Skabersjö socken i Skåne. Halmtak fotograferat av Axel Nilsson 1905. Halmtaket var förr en del av vardagen. Praktiskt, enkelt och litet lappat och lagat. Fotograf/Illustratör: Nordiska museet

Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta nummer får vi en beskrivning av halmtaket, ett tak som inte längre är så vanligt då halmen i dagens jordbruk inte går att använda till täckning. Byggnadsantikvarie Paul Hansson har medverkat i projektet Sydsvenska stråtak, vilket syftar till att lägga och använda halmtak på traditionellt sätt.

Den som besöker en välbevarad skånegård möter ofta byggnader med väderbiten ektimra och krokiga lerklinade väggar där kalken flagnar bakom stockrosorna. Det låter kanske idylliskt men det är sådana egenskaper som gör att vi upplever byggnaden som vacker, äkta och värd att bevara. Vilka är dessa egenskaper när vi talar om halmtak? Vilka möjligheter finns det att välja material och utförande så att dessa egenskaper kan bibehållas?
Ett traditionellt stråtak består av takstolar, läktning, bindmaterial, d.v.s.. käppar som läggs över halmen och vidjor som binder käpparna i de underliggande läktena, strån, ryggning samt någon form av konstruktion som stödjer takskägget. Materialen till taken hämtades nästan uteslutande från

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up