fbpx

Upprörande att politikerna struntar blankt i folkets massiva motstånd

Likheterna i processerna för Skanstorget och evenemangsstråket är stora. Stadens tillväxt och maximalt ekonomiskt utfall för kommun och utsedd exploatör möjliggörs av politiker som kommer överens med privata eller kommunala exploatörer. Stadsbyggnadsförvaltningen blir ”möjliggörare” skriver debattörerna. Foto: Jens Hunt, CC BY-SA 3.0

En politisk majoritet i Göteborg vill bygga bostäder på ett historiskt torg och riva ett unikt folkbad, utan att presentera några upprustningsalternativ. Trots alla manifestationer, insändare, debattartiklar, listor och göteborgsförslag så tar politikerna inte till sig av göteborgarnas vrede rörande denna kulturvärdesförstörelse, skriver åtta debattörer.

Texten är ursprungligen publicerad i Göteborgs-Posten 2024-11-05

I årtionden har staden låtit Skanstorget förfulas och som många torg användas till parkering. Torget är en landmärke för stadens arbetarhistoria och många minns myllrande stadsliv med torghandel och saluhall. Ett förslag att återskapa saluhallen lades nyligen fram av Göteborgsfamiljen men förbigicks med tystnad.

I stället driver stadens politiker envist frågan om att bygga bostäder. Därtill kommer en förskola och på sikt en stor skolbyggnad som tar bort delar av bergets västra sida. Visionsbilder ger till närboendes frustration, sken av att vyn mot berget behålls mer än den gör. Nu är slutskedet av samrådet nått. Sista möjligheten att lämna in synpunkter på planförslaget är 5/11.

Samma risk för skada på riksintresset och förminskning av Skansen Kronans betydelse som landmärke och symbol, som Länsstyrelsen anförde 2022, föreligger i dag. Boendeföreningen kräver att staden ger upp kampen för att bebygga torget.

När det gäller Valhallabadet visade förvaltaren, det kommunala fastighetsbolaget Higab att badet gick att bevara. Ändå har en majoritet i fullmäktige gjort upp om att ersätta det med ett omfångsrikt centralbad på en närliggande tomt.

Detta i kombination med en multiarena i det så kallade evenemangsstråket. Även Scandinavium föreslås rivas. Två fungerande byggnader vill man alltså riva trots att god förvaltning av befintlig bebyggelse alltid är resurseffektivast.

Vid samtal med Higab uttrycker deras förvaltare att diskussionen är över, besluten fattade och att uppdraget är att hålla det i skick tills det nya badet är byggt. Detta innan planprocessen ens inletts. Påminner om 60-talets saneringar, först är det för tidigt sen är det för sent.

Program för evenemangsområdets inklusive Valhallabadets förändring har varit ute för samråd. En mängd kritiska yttranden kom in från enskilda och stora organisationer. Kulturförvaltningen föreslog sin nämnd att avstyrka programmet, med hänvisning till kraftig negativ påverkan på kulturmiljö inom och omkring området. Kulturnämnden och miljö- och klimatnämnden valde att i stället för att ta politisk ställning sända in sina förvaltningars utlåtanden.

Vågar inte gå emot

Stadsledningskontoret och stadsmiljönämnden är viktiga aktörer i stadsutvecklingen men yttrade sig inte alls. Exploaterings-, Idrotts- och föreningsnämnden, nämnden för funktionsstöd samt utbildningsnämnden tillstyrker förslaget medan socialnämnden Centrum avstyrker på grund av negativa sociala och ekologiska konsekvenser. Även stadsfastighetsnämnden avstyrker, på grund av utmaningar med lokalförsörjning. Mest positiva till förslaget är förstås de som företräder evenemangs- och upplevelseindustrin.

Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet anser att Valhalla har de värden som krävs för att bli byggnadsminne men vågar inte gå emot politikernas beslut.

Under planprocessens nästa skede, det första kvartalet 2025, visar det sig om staden hörsammar invändningarna. Flera partier arbetar nu aktivt för att kommunen ska tänka om.

Likheterna i processerna för Skanstorget och evenemangsstråket är stora. Stadens tillväxt och maximalt ekonomiskt utfall för kommun och utsedd exploatör möjliggörs av politiker som kommer överens med privata eller kommunala exploatörer. Stadsbyggnadsförvaltningen blir ”möjliggörare”.

Trots protester

Men detta är inget nytt. Historiskt har Göteborg rivit mer än man kunnat stå för när dammet lagt sig. På sjuttiotalet revs omkring hälften av landshövdingehusen. Nyligen revs det välbehållna före detta Flickläroverket vid Götaplatsen i stället för att anpassas till tidens krav och trots protester från universitetspersonal, arkitekter, andra experter.

Planeringsprocessen blir en formalitet och många talar om spelet för gallerierna och avprofessionalisering. När intentionerna strider mot överordnade mål tas ingen hänsyn till professionell kunskap om planering, vårdande byggnadskultur eller krav på hållbart byggande.

Processen är inte heller transparent. Stadens ledning släpper fram projekten utan hänsyn till hur viktiga kvaliteter och funktioner i den samlade stadsmiljön påverkas. När slutna processer möjliggör oönskad exploatering minskar förtroendet för politikerna.

Prövande process

Stadsutvecklingen styrs av nyckeltal för största möjliga byggrätt, snarare än kulturarv och strävan efter god stadsmiljö och byggnadskultur.

En planprocess är en prövande process, där slutresultatet – en lagakraftvunnen detaljplan – är ett juridiskt kontrakt mellan kommunen och de som berörs av planen, inklusive kommunens medborgare. Att föregripa den genom att från start föreslå rivning av två byggnader och att bebygga ett torg är oansvarigt och oacceptabelt.

Monica Bengtson, Vice ordförande, för Föreningen FASAD

Claes Caldenby, Ordförande, för Centrum för byggnadskultur

Ulrika Lindh, Ordförande, för Svenska Byggnadsvårdsföreningen

Ingemar Mattsson, ordförande för Skanstorgsgruppen, bildad 2018

Thomas Pettersson, Ordförande, för Göteborgs Hembygdsförbund

Ann Svanholm, Ordförande, för Rädda Skansberget

Jonas Wäpsäläinen, för BRF Skansens Pärla

Gudrun Lönnroth, byggnadsantikvarie

Mette Johansen, kulturprojektledare, för styrelsen Gamla Hagapojkar och flickor

keyboard_arrow_up