Med anledning av Khashayar Farmanbars uttalande som figurerat i flera artiklar, bland annat Svenska Dagbladet, har Svenska byggnadsvårdsföreningen skrivit ett öppet brev riktat till energiministern.
”Han uppmanar hushållen att använda rot-avdraget till att energieffektivisera. I stället för att bygga ut altanen eller renovera badrummet i sommar ska du byta uppvärmningssystem.
– Det kan handla om att byta fönster, installera styrning för direktverkande el eller värmepanna så att den optimerar uppvärmningen och inte drar energi i onödan. Vindisolering eller byte av varmvattenberedare kan vara några åtgärder. Det finns naturligtvis massor, säger Khashayar Farmanbar (S). (Svenska Dagbladet, 2022-05-06)”
2022-05-16
Till Energiminister
Khashayar Farmanbar
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Hej, Khashayar,
Du uppmanar husägare att satsa på energieffektivisering i år, vilket har spridits genom flera dagstidningar. Anledningen är att energipriserna sannolikt kommer att fortsätta öka på grund av Rysslands krig i Ukraina och energiomställningen till fossilfri energi. Detta är en vällovlig uppmaning. Men bland råden föreslår Du att byta fönster. Detta råd är varken bra på kort eller lång sikt, du verkar bara ta hänsyn till den något lägre energiförbrukningen i brukarfasen, det vill säga när fönstret sitter på plats i huset. Men tillverkning av nya fönster, oftast med miljöovänliga material som aluminium, silikon och plast, samt kasseringen av äldre fönster med bra virkeskvalitet innebär en avsevärd klimatbelastning. De nya fönstren har i motsats till de äldre träfönstren en begränsad livslängd vilket gör att klimatbelastningen återkommer i intervaller av 30-50 år. Om och om igen. Man brukar säga att nya fönster är engångsfönster. Alternativet att renovera och energieffektivisera de befintliga fönstren ger inte alltid samma besparing i brukarfasen men i och med att de kan underhållas i kortare intervall, med i sammanhanget minimal klimatbelastning ger renoveringsalternativet ett betydligt lägre ekologiskt fotavtryck på kort och lång sikt. Det finns många fönster i Sverige som är hundratals år gamla, det vill säga hållbara i ordets rätta bemärkelse.
Ett varsamt energiförbättrat fönster innebär vindtätning, justering av fönsterbågar, eventuellt byte av innerruta till 3-4 millimeter lågemissionsglas eller extra glasruta på insidan samt ibland kompletteringsdrevning runt karm med lindrev. Glaskassetter bör undvikas eftersom de har en begränsad livslängd. Om underhållet på ytterbågen görs i intervaller om 5-15 år beroende på väderstreck, innebär det en minimal miljöbelastning. Långsiktigt underhåll innebär att man använder helt vegetabiliska, svensktillverkade linoljeprodukter som är underhållsvänliga och lättanvända. Alternativet att använda vattenburen färg, det vill säga plastfärg ger mer omfattande underhåll när det väl blir dags. Plastfärg gör att virket i fönstret håller kvar fuktighet vilket på sikt bryter ned träet. Plastfärg tillverkas av fossil olja och bedöms enligt ny forskning vara den enskilt största orsaken till mikroplaster i världshaven (Plastic paints the environment Plastic Paints the Environment, Paruta et al., EAEnvironmental Action 2022, ISBN 978-2-8399-3494-7).
Svenska byggnadsvårdsföreningen , Riksantikvarieämbetet och Sveriges länsmuseer är initiativtagare till Fönsterrenoveringens dag den 30 maj. På hemsidan fonsterrenoveringensdag.se finns argument och kunskapsinformation kring fönsterrenovering och underhåll.
Med stöd från Energimyndigheten har Svenska byggnadsvårdsföreningen givit ut Energiboken som ger konkreta tips och vägledning för varsamma energiförbättringar av småhus. Vi skickar ett exemplar av boken till dig och hoppas på ett ännu större hänsynstagande till cirkulär ekonomi och hållbar samhällsutveckling i det fortsatta ämbetsutövandet.
Vi skulle bli jätteglada om Du ville kommentera ovanstående argumentation!
Stockholm, dag som ovan,
Stephan Fickler, verksamhetsledare
Svenska byggnadsvårdsföreningen
