fbpx

Papptyper – inte lätt för en pappskalle

Det lilla härbret på 16 kvm är en timmerstomme från 17- eller 1800-tal. Allt ska isoleras, fastnade för lös hampafiber från Roger Olofsson i Grästorp. Visst är jag sugen på att lerklina, men jag måste också jazza på lite. Pappvärlden visar sig vara en djungel. Har läst forumet samt RAÄ:s materialguide, mm. Verkar som att begreppen används överlappande.

Taket består i tur och ordning av tegel, läkt, modern asfaltväv, spont, 25 mm luftspalt (ventilerad vid takfötterna), icke oljehärdad masonit, hampisolering, papp och brädpanel. Vilken papp ska jag använda?

Uppmanades i ett svagt ögonblick att köpa Mataki Halotex D50 ångbroms. “Ska inte användas som ångbroms/ångspärr mot en så kallad kallvind”, står det. Gillar inte synteter, men är det galet?

Väggar blir 45 mm reglar, hampisolering, papp, panel. Är det fel att lägga pappen mellan isolering och innerpanel? Vilken papp?

Trossbotten består av reglar under rundtimmer samt blindbotten av ca 20 mm spont. Runt 250 mm isolering. En hantverkare rekommenderade att lägga isolering direkt mot sponten. Fick då bassning från ert länsombud att det måste tätas mellan spont och isolering. Vilken papp?

Har ett par rullar grålumppapp. Går det att använda? Sen dyker begreppen vindpapp, förhydringspapp/tjärpapp, spännpapp upp.

Svar:

Ja, det är en djungel 🙂 Tjärpapp, förhydringspapp, vind- och vindskyddspapp är liknande produkter men om man vill vara helt säker får man kolla vilket ånggenomgångsmotstånd tillverkaren har angivit. Spännpapp kan också variera men användningen är som underlag för målning av väggar och tak.

Beroende på konstruktionsdel skall pappen i klimatskalet uppfylla olika behov:

I trossbotten vill man inte att fyllningen skall läcka ut när träet i blindbotten torkar eller om det finns små glipor. Och man vill inte heller ha luftrörelser som kan kyla av konstruktionen vid blåsigt väder, särskilt i ett härbre som har öppen grund. Här skall det alltså vara en vindskyddspapp eller vindduk. Var noga med att duken eller pappen läggs/häftas så att det blir minimalt med luftglipor.

Under innerpanelen på väggarna vill man ha en papp som ser till att väggkonstruktionen inte blir uppfuktad av den normalt högre relativa luftfuktigheten inomhus. Här behöver man titta på det utvändiga ytskiktet som skall vara mer genomsläppligt än på insidan. Om det inte finns panel, vindpapp eller tät färg på utsidan och timret lämnas bart kan fukten diffundera ut och då räcker det med med vindskyddspapp eller vindduk här också. Din gamla grålumpapp bör kunna fungera här också. En spontad och väl torkad panel kan också göra jobbet men vindskyddet är bra i hörn och kanter där det finns glipor.

I taket där det är ett större ångtryck, eftersom inomhusluften är uppvärd och vill stiga uppåt, vill man inte att varm och normalt fuktigare inomhusluft skall kunna pysa upp i takkonstruktionen och kondensera när den möter kallare ytor. Det viktigaste är att vara noggrann när man sätter duk eller papp så att inga håligheter finns och här används normalt en diffusionsöppen men konvektionstät ångbroms eller luftspärrpapp. Om du hade valt mineralullsisolering hade det varit nödvändigt med en helt tät plast eftersom mineralullen inte är hygroskopisk. Därav rekommendationen du fick att inte använda Matakiduken vilket alltså inte bör vara ett tekniskt problem om du använder hampafiber som har mycket bättre fuktegenskaper. Men du bör följa tillverkarens rekommendationer eller typgodkännanden för att eventuella garantier skall gälla.

Man kan generellt konstatera att behovet av ångtäthet ökar med isoleringstjocklek i och med att klimatskillnaden mellan ute och inne ökar. Man kan säga att konstruktionen blir mer ansträngd vid tjockare isolering och även om hygroskopiska isoleringsmaterial kan handskas med fukt så vill man ha en torr isolering som isolerar bättre.