fbpx

Vad betyder dubbelrörning, rappning och väf?

I boken finns återgivet ritningar och beskrivningar. Där står det:
“I bostadsrummen dubbelröras och rappas väggar samt takspännes med väf, hvarpå limfärgstrykning och tapetsering.”

Vad betyder “dubbelröras” och vad mer exakt menas med rappas?
Är det vassmattor som avses och vad är då det “dubbla” i sammanhanget?
Och rappas, betyder det puts eller lerklining eller något annat?

Takspännes med väf antar vi betyder att väv sätts upp som ett spänntak, men tror ni att ni kan tolka det mer utförligt?

Vi skulle vilja återskapa skicket som huset hade från början och därför vore det kul att veta mer exakt vad detta betyder.
Huset genomgick en modernisering sent 40-tal (troligen, eftersom SJ tog över banan då) och de flesta golv bekläddes med masonit och plastmatta, väggar med masonit som målats eller tapetseras och tak med målade spånskivor.

Svar:

Du är inne på helt rätt spår, dubbelrörning är dubbla lager av vassmattor som spikas upp vinkelrätt mot varandra på trästommen och fungerar som putsbärare. Putsen var vid den här tiden främst kalkbruk men lera förekommer också. (För att kolla om det är lera så går det att lösa upp med lite vatten, kalk är inte vattenlösligt.) Den färdiga konstruktionen med dubbel rörning och puts blir inte bara vindtät och brandskyddande som puts med enkel rörning utan även lite mer isolerande och värmetrög. Bruket rappas dvs påförs/slammas på vassmattorna i grötliknande konsistens och det färdiga resultatet brukar kallas rappning eller revetering. Uttrycket kalkslagning förekommer också. Men rappning och revetering kan också utföras med andra putsbärare som träpluggar, hönsnät eller direkt på ett lite grövre underlag. Utvändig revetering var också vanligt men oftast då med enkel rörning.

Ordet rappa kommer från tyskan berappen och användes på svenska som substantiv -rappning- och verb -rappa/avrappa- dvs både för murbruket och dess anbringande. Från slutet av 1800-talet övergavs ordet i byggnadstekniska handböcker succesivt och idag motsvarar det närmast slamma/slamning.
Revetering betyder “inklädnad eller överklädnad av trähus med bruk eller liknande”.

Vävspänning är ett undertak, under den här perioden vanligtvis av juteväv som spänns upp i en ram runt rummet och resultatet med en helt slät, vitmålad yta ansågs finare än ett målat paneltak. Dessutom syntes det inte om undertaket var av enklare utförande, ohyvlat och skarvat. Vanligast var att makulera väven med tunt papper innan målning men jag tolkar beskrivningen som att taket bara grundades med limvatten och målades med limfärg och att väggarna tapetserades.

 

Meny