De växthus som vi hade i Sverige fram till slutet av 1800-talet kan delas in i tre huvudgrupper om man ser till funktion och form: övervintringshus eller så kallade orangerier, drivhus och vinterträdgårdar.
Allt för kort är den tid af året då vi få i fria naturen njuta af den uppfriskande och lifvande känsla, blomman förmår ingifva, och derför har menniskan med sin uppfinningsförmåga sökt qvarhålla den flyktiga gästen och i sådant ändamål inrättat den fristad mot ett oblidt klimat som vi kalla växthus och som i det följande närmare skall beskrifvas.
Daniel Müller: blomsterskötsel i växthus och boningsrum. 1888.
Orangerier
Under 1600-talet eller kanske ännu tidigare började man att importera frostkänsliga exotiska växter som planterades i stora krukor och baljor för att under sommaren stå ute i parken. Citron-, pomerans-, fikon-, lagerbärsträd och myrten var några av de vanligaste växterna i denna samling, som med ett gemensamt namn kallades för orangeri.
Intressant, eller hur?
Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.
