Tidigare var självdragsventilation det naturliga sättet att ventilera hus. Det är endast under de senaste 30-40 åren som mekanisk ventilation förekommit. Därför är det märkligt att det ens finns en diskussion om huruvida självdragsventilation är möjlig att använda. Det skriver här projektledare Bengt Lindström vid Boverket, som givit ut en ny broschyr om självdrag.

Naturlig ventilation eller, som det vanligare kallas, självdragsventilation är den helt dominerande metoden att ventilera bostäder i Sverige. Det är endast under de senaste 30-40 åren som mekanisk ventilation förekommit mera allmänt.

Mot den bakgrunden är det egentligen märkligt att självdragsventilation, åtminstone principiellt, ifrågasatts. Men så har faktiskt skett. Därför ger Boverket nu ut en förklarande skrift om självdrag.

Äldre byggregler

Kraven på ventilationssystem har egentligen aldrig styrts av byggreglerna. Det är snarare så att byggreglerna anpassat sig till den teknik ventilationsentrepenörer och andra lyckats introducera i byggbranschen. Ibland talas det om ”ventilationsmaffian” som ett uttryck för det förhållandet att marknadskrafterna lyckats lansera de mer komplexa ventilationssystemen.

Det var först när den s.k. kontrollventilationen ( = mekaniskt frånluftssystem med relativt stora tryckfall i frånluftdonen) började tillämpas under 50- och 60-talet i bostäder som byggreglerna så småningom (SBN -67) införde de första kraven på mekanisk ventilation.

Det ska observeras att kontrollventilation på rent ekonomiska grunder konkurrerade ut självdragssystemen. Kontrollventilationen var utrymmesbesparande med endast en stam för flera ovanför varandra liggande lägenheter där självdrag fordrar två eller flera kanaler från va~e lägenhet. Och detta gäller naturligtvis än i dag för t.ex. flerbostadshus.

Nya byggregler

Genom Plan- och bygglagen från 1987 och den därav följande regelsamlingen NB, (Nybyggnadsreglerna) upphörde myndigheternas krav på vissa ventilationssystem. I stället formulerades ett s.k. funktionskrav: Ett rum ska ha kontinuerlig luftväxling. Ordet kontinuerlig kom att uppfattas som att självdrag inte var möjligt, då uppfattningen fanns att självdrag inte fungerar sommartid. Även de senaste byggreglerna, BBP, -94, har med termen kontinuerlig.

Här föreligger dock en missuppfattning. Självdrag fungerar även sommartid, åtminstone i hus med människor och verksamhet. Det är nämligen så, att så fort människor/verksamheter är för handen blir det varmare inne än ute. Denna temperaturskillnad är alltid tillräcklig för att ge erforderlig luftväxling – det är bara en fråga om att dimensionera luftintag och -utsläpp tillräckligt stora. Som exempel kan nämnas att i bostäder är det genomsnittligt fyra grader varmare inne p.g.a. värme från hushållsel och solen. Med denna måttliga differens i temperatur är det tillräckligt med luftöppningar på cirka 3 kvadratcentimeter i en 75 kvadratmeters bostad för att luftväxlingen ska uppfylla byggreglerna.

Problem

Svårigheten med självdrag är inte att ordna så att ventilationen blir tillräcklig; den ligger i stället i att förhindra överventilation vid lägre utetemperaturer och större vindhastigheter. Dimensioneras systemet för fyra graders skillnad inne/ute blir luftväxlingen tio gånger så stor vintertid då det är 20 grader kallt ute.

Det är alltså alldeles nödvändigt med någon form av strypanordning som förhindrar överventilationen. Detta krävs av såväl energihushållningsskäl som komfortskäl. De apparater som behövs för att strypa luftväxlingen vid blåst eller stora temperaturskillnader finns ännu endast i mycket begränsad omfattning på marknaden och då med relativt dålig funktion.

Flera problem…

Den drivkraft som självdragssystemen arbetar med är mycket liten, ofta endast någon eller några få pascal (Pa). jämför det med t. ex. de mekaniska ventilationssystemen där fläktarna normalt är på 200100o Pa eller med atmosfärtrycket på cirka 100 000 Pa. Det låga drivtrycket i självdragssystem innebär stor risk för störningar. Om exempelvis en köksfläkt installeras i en bostad kommer den att helt dominera ventilationen i bostaden med bl.a. risk för bakdrag i kanalerna i bad- och wc-rum.

Sådana problem och många andra uppmärksammas i Boverkets skrift om självdrag. I skriften finns bl.a. dessa rubriker: överventilation, värmeåtervinning, fönstervädring, luftintag, frånluft, etagelägenheter, brand, buller, ventilation i kök m.m. som behandlar sådant man måste tänka på om man överväger att installera ett självdragssystem.

… men inte bara problem

Självdragssystem bjuder emellertid inte bara problem. De främsta och mest framträdande fördelarna är enkelheten, driftssäkerheten (=låga underhållskostnader), den obefintliga elförbrukningen, avsaknaden av buller.

Den allra största fördelen med självdrag, åtminstone jämfört med komplicerade mekaniska från- och tilluftssystem, eventuellt med värmeåtervinningsväxlare, är att självdraget är begripligt för nyttjarna. Det är naturligtvis oerhört frustrerande att inte veta hur ett dyrt och påkostat ventilationssystem ska åtgärdas vid ett driftstopp och inte heller kunna göra något åt problemet. Ofta representerar de nya mekaniska FT-systemen stora ekonomiska värden med datorstyrning m.m. Sådana system kan man inte tillåta vem som helst att manipulera – därför är de vanligen inlåsta i ett fläktrum. Inte ens om någon nyttjare skulle behärska de komplicerade apparaterna har han normalt någon chans att ingripa vid driftstörningar.

Boverket är neutralt vid val av ventilationssystem. Men vårt framtida arbete kommer att inriktas på att ventilationen framledes ska anordnas och utföras så, att den blir begriplig för brukarna. Det är En. en av de viktigaste uppgifterna för Boverkets byggnadsavdelnings installationsgrupp. De krav som nu finns i byggreglerna på skötselinstruktioner utformas i praktiken (om de överhuvudtaget finns) för fackfolk och är därför helt otillräckliga.

Bengt Lindström

Projektledare för Boverkets byggavdelnings installationsgrupp.

4/1994