Vid en undersökning av bron, så är materialet ovan vattenytan helt ok och kan återanvändas. Vår fråga rör brostolparna. Vissa stolpar har ”halkat av” stenarna, en stolpe är borta och en del måste ersättas. Deras dimension är 20-15 cm i diameter. Träslag okänt. Merparten av stolparna verkar ok. Yttrelagret (ca 2 cm) är dåligt, men innanför känns virket hårt. Min fråga är hur lång tid kommer dom att hålla? Om dom är från 50 talet och bara 2 cm är dåligt, så tar det 50 år till innan 4 cm är dåligt, eller går det fortare och fortare. Vi behöver fatta beslut om vi ska byta alla stolpar (när vi ändå håller på), eller bara dom som behöver bytas.
Dom stolpar vi ersätter, vilket material ska vi välja. Vilket är bäst? Ek? Kärnfuru? Hur länge kan vi förvänta oss att en sådan stolpe kan hålla?
Svar:
Trä murknar ju i kombination med fukt och tillgång till syre. En trästolpe som exempelvis slås ned i lera som är syrefattig håller längre än en som slås ned i sand som släpper in syre. För stolpar i vatten gäller samma sak, det som står under vattenytan håller bättre än del som är precis vid vattenytan och som ömsom är våt och ömsom har syretillförsel. Trä som motstår röta bra är ek kärna, furu kärna och lärk kärna. Jag tänker att bra kärnvirke håller omkring 40-150 år utomhus beroende på klimat och hur luftigt de står osv. Det finns ju yttertak med takspån från 1800 talet som fortfarande fungerar. Allmänt anses att eken är den bästa men vad jag sett från medeltida bevarade taklag så är furan väl så bra eller bättre på riktigt lång sikt (900 år). Men för dessa träslag gäller gemensamt att splintveden har mycket dålig rötbeständighet så det finns ingen anledning att ha något annat än kärna. Det kan också vara vettigt att se till att stolpens ände lutar och gärna målats med tjära för att undvika att ändträ suger i sig vatten. Allmänt gäller att bygga bron ovan vatten ”luftigt” så att knutar och gångplank har möjlighet att torka ut mellan nederbördstillfällen. Studera gamla konstruktioner som verkar ha fungerat bra. Att bara 2cm är murket kan tyda på att det är splinten som blivit dålig och att kärnan fortfarande är frisk, då skulle jag inte byta stolparna utan prova hållfastheten då och då istället.
Frågan är besvarad av timmerhantverkare Bengt Jo Bygdén, traditionsbararna.se
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
