Intill Hornstulls strand ligger det en gång stolta badhuset och suckar. Dess framtid är oklart och den 16 juni tas beslut om att eventuellt riva Sveriges sista flytande badhus. Senast den 9 juni kan du skriva på protestlistan och hjälpa till att rädda detta unika badhus!
– Det här badhuset bidrar ju till att göra Stockholm unikt, det borde ligga i stadens intresse, men det verkar inte så, säger Amanda Rosen, som startat den senaste namninsamlingen
Badhuset, som finns med på Gula listan, stängde plötsligt utan förvarning 2016, efter 86 år i trogen tjänst. Anledningen var att Stockholms stads ansett att det fanns risk för att badhuset skulle sjunka. Redan samma år, 2016, startade föreningen Liljeholmsbadets vänner en namninsamling för bevarandet av badet och på kort tid fick man ihop 3 500 namn.
Detta är en helt unik badanläggning, något liknande finns inte i Sverige, kanske är det till och med världsunikt. Men det handlar inte bara om ett badhus, det här är ett stycke värdefull kulturhistoria.
– Stämningen var oerhört uppgiven, det här var ju Vårt, Stockholmarnas bad. Med namninsamlingen väcktes ett hopp, vi såg ju att folk brydde sig, de månar verkligen om sitt bad, säger Marion Sundqvist, ledamot i föreningen Liljeholmsbadets vänner.
Badets tidigare badmästare sedan 25 år, Imre Nagy, instämmer,
– Detta är en helt unik badanläggning, något liknande finns inte i Sverige, kanske är det till och med världsunikt. Men det handlar inte bara om ett badhus, det här är ett stycke värdefull kulturhistoria. Liljeholmen är en gammal arbetarstadsdel där det tidigare fanns industrier och små lägenheter där industriarbetarna bodde, utan badrum. Då gick man till det här badet istället. Det hör till Södermalms historia, till Stockholms, till Sveriges!
Träffpunkt för grupper med funktionsnedsättningar
Liljeholmsbadet var inte bara ett stycke unik kulturhistoria utan även en viktig del för dem med funktionsnedsättningar.
– Vi hade sju handikappsföreningar som regelbundet kom till oss. Synskadades riksförbund uppskattade särskilt att bassängen var försedd med höga räcken, det fanns ingen risk att trilla i, vilket badhus kan erbjuda det? Vi brukade också ha barn och ungdomar med autism på besök, de fick badet för sig själva, eftersom de önskade lugn och ro. Vart ska de ta vägen nu? Frågar sig Marion Sundqvist uppgivet.
Imre Nagy ställer sig också frågande.
– Vart ska de gamla som gjorde sin bassängträning ta vägen? Ska de belasta sjukvården? Liljeholmsbadet erbjöd dessa människor lämpliga förutsättningar och en trivsam miljö! Även människor som hade mycket svårt att gå, kunde ta sig ner i bassängen tack vare låga trappsteg med ledstång eller sittlift. Badhuset var en unik, lugn, tyst och tolerant miljö!
Skönhetsrådet säger nej till rivning, Stadsmuseet grönklassar
Byggnaden är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum vilket betyder att ”det representerar ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.
Skönhetsrådet avstyrker rivning och nybyggnad i ett remissyttrande till stadsbyggnadsnämnden i februari 2021 (SR 2021/18 och SR 2021/27). Rådets uppfattning är att Liljeholmsbadet är värdefullt och bör ges någon form av kulturskydd.
Ny namninsamling – sista dagen 9/6 2021
Amanda Rosen, själv engagerad i bland annat Facebookgruppen Rädda Liljeholmsbadet Nu! har nu startat ytterligare en namninsamling.
– Det var en fantastisk miljö att vara i, för båda små och stora.
Liljeholmsbadet byggdes på Brandholmens varv i Nyköping år 1929 och fraktades till Stockholm via Södertälje kanal till Liljeholmsviken den 1 maj år 1930. Arkitekt var Gunnar Leche och konstruktör var Gustaf Heijkenskjöld.
De flytande badhusen i Stockholm spårar sin historia tillbaka till 1700-talet. De var en naturlig del av många av stadens invånare liv och skulle så kunna få förbli. Så sent som förra året, presenterades ett förslag på att bygga ett nytt flytande kall- och varmbadhus i Gamla stan
