Komplettering i gammal stuckatur

Stora stuckarbeten bör man överlåta till en van yrkesman, men enklare skador kan man laga själv, bara man behärskar konsten att göra rätt gispblandning. Konservator Ulf Leijon ger oss en introduktion till stuckens spännande värld.

Författaren provar passningen på en nygjuten ornamentsdetalj, innan den skall monteras i gips. Fotograf/Illustratör: Åsa Bäckman

I påkostade interiörer har stuck under lång tid använts vid utförandet av reliefer, listverk och andra plastiska dekorelement. Det är inte heller ovanligt att stuck nyttjades till exteriör utsmyckning som reliefer, takfotskonsoler och t o m skulptur i högrelief.

Stuck i byggnadsdekoren förekommer redan hos antikens greker och romare, varpå tekniken i Sydeuropa utvecklas under påföljande århundraden såväl materialtekniskt som till omfattning.

I Sverige möter vi stuck redan under senare delen av 1500-talet, i större omfattning dock först under 1600-talets barock. Bruket av stuckutsmyckningar har sedan dess ökat i spridning ända in i 1900-talet. Vid tiden för Stockholmsutställningen 1930 kom dock intresset för nyuppförd stuckdekor att drastiskt minska. Det var i huvudsak italienska och tyska stuckatörer som introducerade tekniken i Sverige. De italienska stuckatörerna har ännu i vårt sekel varit flitigt representerade.

Variationer i material

Ett flertal materialtekniska variationer förekommer, som t ex

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up