Jag har blivit nyfiken på alla dessa flerbostadshus från folkhemsperioden, dvs 30-50 talet, som blivit tilläggsisolerade och fått ny fasad under 70-80 talet. Förutom den uppenbara estetiska påverkan, undrar jag hur husen i övrigt har påverkats? Ofta har ju dessa byggnader en diffusionsöppen stomme av tegel, eventuellt med puts på utsidan.

Hur ser den utanpåliggande konstruktion ut, som man vanligen lade på vid senare tilläggsisolering? Vilka material och skikt ingick? Hur har detta påverkat den befintliga konstruktionen, dvs hur mår alla dessa hus? (Ofta är det ju inte bara fasaden, utan husens förutsättningar har även ändrats med nya tätare fönster och förändrad ventilation.)

Jag började fundera över frågan när jag besökte två, från början identiska, 3-vånings punkthus byggda 1946. Det ena i originalutförande med putsad tegelstomme, originalfönster och självdrag. Det andra tilläggsisolerat med ny tegelfasad, frånluft samt nya fönster. Jag upplevde det befintliga huset som fräschare inomhus, medan det andra kändes instängt med lite unken lukt. Jag jämförde också energidekl. och fann att originalhuset hade en förbrukning på 96 kWh, det ombyggda 136 kWh!

Svar:

Det var en bra fråga, vi skulle behöva göra mycket mer undersökningar på tidigare genomförda åtgärder för att lära oss för framtiden. Tyvärr görs det alltför sällan. Tilläggsisoleringar har gjorts på många olika sätt, en del verkar fungera bra och andra mindre bra som i fallet du beskriver. Vi vet dock inte fördelningen. När tilläggsisoleringen konverterade husen från diffusionsöppna till täta klimatskal behövde man också installera till- och frånluftssystem för att få frisk luft inomhus. Om dessa är väl dimensionerade, regelbundet servade och anpassade till de individuella behoven kan de fungera bra för luftväxling. Ibland kan man även värmeutvinna den varma frånluften för att spara energi. Om de är feldimensionerade kan det bli dyra energikostnader eller dålig inomhusluft. Om ventilationssystemet inte servas med filterbyten och rengörs regelbundet kan det också leda till hälsoskadlig inomhusluft med allergier och elak lukt som följd. Beträffande själva tilläggsisoleringen ger den bra effekt så länge den är torr. I praktiken blir den dock ofta uppfuktad över tid, fukt kommer in genom små hål i invändiga diffusionsspärrar och sprickbildningar i fasadens ytskikt och minskar isoleringsförmågan, fukt leder som bekant bort värme. Fukten som kommer in och absorberas i konstruktionen  har svårt att vädra ut genom de små håligheterna och anrikas istället i väggen med dåliga isolervärden som följd. I moderna flerbostadshus är det svårt för de boende att själva påverka inomhusklimatet, vädring och individuella lösningar motverkar ibland ventilationssytemet med ökade energikostnader som följd.

Stephan Fickler

Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.