Jag har blivit nyfiken på alla dessa flerbostadshus från folkhemsperioden, dvs 30-50 talet, som blivit tilläggsisolerade och fått ny fasad under 70-80 talet. Förutom den uppenbara estetiska påverkan, undrar jag hur husen i övrigt har påverkats? Ofta har ju dessa byggnader en diffusionsöppen stomme av tegel, eventuellt med puts på utsidan.

Hur ser den utanpåliggande konstruktion ut, som man vanligen lade på vid senare tilläggsisolering? Vilka material och skikt ingick? Hur har detta påverkat den befintliga konstruktionen, dvs hur mår alla dessa hus? (Ofta är det ju inte bara fasaden, utan husens förutsättningar har även ändrats med nya tätare fönster och förändrad ventilation.)

Jag började fundera över frågan när jag besökte två, från början identiska, 3-vånings punkthus byggda 1946. Det ena i originalutförande med putsad tegelstomme, originalfönster och självdrag. Det andra tilläggsisolerat med ny tegelfasad, frånluft samt nya fönster. Jag upplevde det befintliga huset som fräschare inomhus, medan det andra kändes instängt med lite unken lukt. Jag jämförde också energidekl. och fann att originalhuset hade en förbrukning på 96 kWh, det ombyggda 136 kWh!

Svar:

Det var en bra fråga, vi skulle behöva göra mycket mer undersökningar på tidigare genomförda åtgärder för att lära oss för framtiden. Tyvärr görs det alltför sällan. Tilläggsisoleringar har