Hela havet stormar – när rummen byter plats

Under 1960–1970-talen hade gillestugan sin storhetstid. Väggar klädda med furupanel (på bilden vävtapet) och en rustik inredning, gärna med äldre möbler och prylar, är karaktäristiskt för detta rum. En eldstad ger extra trivsel. Foto: Granath, Karl-Erik, nordiska museet, CC BY-NC-ND 4.0

En planlösning, en ritning som visar en bostads disposition, visar inte bara hur bostaden är planerad, den berättar också åtskilligt om den tid när bostaden byggdes, om de ideal som då rådde, till exempel hur dess invånare förväntades leva. Gustav Bergström, känd under sitt alias »Rävjägaren« berättar mer om hur bostädernas funktion och planering varierat över tid.

Under 1800-talets sista decennier byggs mycket i Sverige och det är den borgerliga livsstilen som eftersträvas. Även hushåll med måttliga inkomster håller sig med tjänstefolk och har matsal. Matsalen, serveringsrummet, köket och jungfrukammaren hör samman och det är hus­moderns och tjänstefolkets domäner. Till skillnad från idag är matos och köksslammer inte önskvärt i bostadens offentliga del. Serveringsrummet, där till exempel porslin och textilier förvarades, har därför också till uppgift att utestänga

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up