En planlösning, en ritning som visar en bostads disposition, visar inte bara hur bostaden är planerad, den berättar också åtskilligt om den tid när bostaden byggdes, om de ideal som då rådde, till exempel hur dess invånare förväntades leva. Gustav Bergström, känd under sitt alias »Rävjägaren« berättar mer om hur bostädernas funktion och planering varierat över tid.

Under 1800-talets sista decennier byggs mycket i Sverige och det är den borgerliga livsstilen som eftersträvas. Även hushåll med måttliga inkomster håller sig med tjänstefolk och har matsal. Matsalen, serveringsrummet, köket och jungfrukammaren hör samman och det är hus­moderns och tjänstefolkets domäner. Till skillnad från idag är matos och köksslammer inte önskvärt i bostadens offentliga del. Serveringsrummet, där till exempel porslin och textilier förvarades, har därför också till uppgift att utestänga slammer och matos från den behagliga matsalen.

Borgerliga ideal förändras

När 1900-talet framskrider förändras samhället och tjänstefolk och matsal är inte längre lika vanligt. Det hindrar inte att små alkover för hembiträdet inreds inpå 1930-talet och att mindre serveringsrum placeras intill köket. Det är heller inte ­ovanligt att en matplats anordnas i eller i anslutning till vardagsrummet. De borgerliga idealen krymper samman men lever ännu kvar.

På 1930-talet börjar en ny rumstyp att dyka upp i villornas källar- eller suterräng­våning. Det är ett rum för fest och umgänge, men mer chosefritt rum med rustik inredning. »Bodega«, läser jag på gamla ritningar och kan inte låta bli att le. Kärt barn har många namn och snart blir termen »gillestuga« ­dominerande och ett måste för villaägarna. Rumstypen är fortfarande populär på 1970- talet och förutom eldstad är en gammal spinnrock en tidstypisk accessoar.

Plats på scen för hemmafrun

Efter andra världskrigets slut förändras de svenska hemmen och 1950-talet kommer att bli ett decennium där hemmafrun står i centrum. Hon sköter själv sitt hem med hjälp av allehanda tekniska apparater och köket blir hemmets hjärta och den plats där de flesta måltider intas. Köket, som ­tidigare placerats mot gården, närmar sig nu vardagsrummet och är inte längre ­»undanskuffat«.

Även om människorna och bostäderna blivit »moderna« finns fortfarande en längtan efter att göra skillnad på vardags och fest. En längtan efter den gamla tidens pampiga salar som främst användes vid festligheter. Denna längtan tar sig uttryck i att lägenheternas vardagsrum blir finrum, ett rum som mestadels står oanvänt. De familjer som har finrum använder kök och sovrum till vardags och finrummet endast när de får gäster. Det är först när den dyrbara TV-apparaten slår igenom som det ändras. En så fin möbel måste stå i finrummet. Och att ha tv utan att titta på sändningarna är uteslutet!
Under 1960-talet börjar fler och fler kvinnor att förvärvsarbeta. I takt med kraven på ökad jämställdhet börjar mannen att ta en mer ­aktiv roll vilket påverkar köket. Det blir ­rymligare och en plats för både umgänge och arbete. Barköket är ett första steg till den öppna planlösning som karaktäriserar ­dagens hem.

Kök med kakelugn

Det är tydligt att de svenska hemmen har förändrats åtskilligt sedan slutet av 1800-talet. Nya krav och bostadsvanor gör att många äldre bostäder byggs om. Kök och badrum flyttas. Väggar tas ned för att få en mer öppen planlösning. Att kliva rakt in i köket som flyttats till hallen är inte ovanligt idag. Eller att kakelugnen står inklämd med köksinredning på ömse sidor. Jungfrukammaren kan ha blivit badrum och serveringsgången har inte längre någon koppling till köket.
Den absolut vanligaste åtgärden när ett äldre kök ska moderniseras är att väggen mellan kök och intilliggande matrum eller jungfrukammare tas ned för att köket ska bli större. Det är något som gjorts i stor omfattning med start redan under efterkrigstiden.

Matlagning blir statussymbol

Den öppna planlösningen är ett intressant fenomen som på allvar blivit legio i och med 2000-talet. Den visar tydligt att köket inte längre är ett privat rum, utan ett rum som tål att visas upp. Jag skulle vilja hävda att ­köket och badrummet hör till bostadens ­viktigaste rum idag, de rum som får den mest påkostade inredningen. Det är således inte ­underligt om köket inreds i den forna mat­salen eller något av de andra paradrummen. Att kakelugnen får stryka på foten eller ­hamnar i ett hörn omringad av köksskåp ses inte som ett problem.

Idag, när matlagningen går att rationalisera genom hel- och halvfabrikat eller take-away som bärs hem till dörren i de stora ­städerna, är det mer status att verkligen laga mat från grunden. Det är med andra ord en aktivitet som med fördel kan visas upp.

Intill köket fanns ofta ett litet matrum som också kunde användas som ett extra sovrum eller som jungfrukammare. Foto vänster: Anton Björklund, höger: Antianki CC BY-NC-SA 2.0

Covid och behovet av ett eget rum

När coronapandemin slår till med full kraft börjar många som kan arbeta hemma att göra det. I en mindre lägenhet med öppen planlösning uppstår då problem. Det finns helt enkelt för få rum med dörr att stänga. Att sitta och jobba i vardagsrummet när ­andra delar av familjen vistas i köket blir ­ en prövning på grund av frånvaron av vägg och dörr mellan de båda rummen.

Hyresrätter renoveras ofta totalt idag för att hyran ska kunna höjas maximalt. Bostadsrätter renoveras ej sällan genom att köket flyttas till vardagsrummet. Då sägs köket vara i öppen planlösning med vardagsrummet och det forna köket kan bli ett extra sovrum. En tvåa blir en trea och så vidare.

Kan man modernisera varsamt?

Dagens uppskruvade ekonomi har gjort att det blivit billigt att renovera, även om det är en genomgripande ombyggnad som görs. Det är därför lockande att göra större förändringar och att renovera regelbundet. Ett tio år gammalt kök kan uppfattas som omodernt och i behov av förnyelse. Tänk hur det var förr, på 1970–1980-talen, när 1930-talsköken renoverades och fick ny inredning på den »våta sidan«, men övrig inredning fick vara kvar. En otänkbar lösning för de flesta idag.

För många år sedan besökte jag en 1910-talsvåning. Den hade moderniserats 1959 och vid en första anblick såg det ut som hela köket var nytt. Det var det inte. Diskbänken hade höjts och luckorna hade klätts med ­masonit. Serveringsskåpets dörrar hade däremot beklätts med teakfaner. Det var oerhört tjusigt! Serveringsrummets inredning hade dessvärre tagits bort och detta utrymme hade blivit till en rymlig matvrå. Jungfrukammaren fanns kvar innanför köket. Det som var så fint med denna renovering var att några väggar inte tagits ned och att så mycket bevarats.

Allt går igen

Det är naturligt att behoven skiftar och gör det kontinuerligt. När allmännyttiga Familjebostäder byggde barnrikehus (statlig satsning för att ge »mindre bemedlade barnrika familjer« bra och moderna bostäder) vid Palmfeltsvägen i Stockholm i början av 1940-talet valde arkitekterna att inreda förhållandevis kompakta trerummare med en mycket rymlig kokvrå med fönster i öppen planlösning med vardagsrummet. Det var en lägenhetstyp som inte blev populär och på 1970-talet flyttades köket till ett av sovrummen. Idag hade lägenheter som dessa blivit mycket populära.
Med det sagt kan det vara klokt att inte ändra för mycket på äldre lägenheter. Varför inte anpassa sig efter bostaden. Det kan ge oanade fördelar när inrotade vanor måste ifrågasättas.

Gustav Bergström, skribent och föreläsare inom ­arkitektur och byggnadsvård. Generalsekreterare i den
ideella organisationen Renoveringsraseriet.