Herrgård, huvudbyggnad eller perifer sidobyggnad? När Aspö Gård slutligen rivs, efter en planprocess på nästan 10 år, verkar begreppen plötsligt oklara. Detta trots en konsekvent benämning av huset genom hela prövningsperioden. Peter Sörensen skriver om Skövdebostäders strategiska ordlek i Byggnadskultur 2.15.
–Nej, nej, det är ingen huvudbyggnad, förklarar tjänstemannen på det kommunala bostadsbolaget Skövdebostäder när jag i mitten av mars första gången ringer för att fråga om ett rivningshotat hus på Aspö Gård precis i utkanten av centrala Skövde.
Jag spelar okunnigare än jag är och låter hen fortsätta:
– Det är en perifer sidobyggnad och det är inga andra än så kallade sakkunniga som bryr sig om den. Det är ett gammalt sjukhem för sinnessjuka och sådana hus är väldigt svåra att bygga om till något annat, förklarar tjänstemannen med vänlig stämma.
Svaret gör mig både förvånad och förbryllad.
Huset vi talar om är nämligen just huvudbyggnaden på Aspö Gård, en sällsynt flott och påkostad villa i jugendstil, uppförd 1909 efter ritningar av den under 1880-talet i Skövde verksamme arkitekten Lars Kellman. Huvudbyggnaden har varit utpekad som mycket kulturhistoriskt intressant och särskilt skyddsvärd under hela den tidigare planprocessens gång liksom i kommunens nya kulturmiljöprogram.
Men nu har man plötsligt begärt att få riva den. Planerna på att bygga om huset till exklusiva bostadsrätter har enligt Skövdebostäder visat sig vara omöjliga att få lönsamhet i. Och kommunen har godkänt argumentet och gett rivningslov, så lätt väger kulturhistoriska värden i Skövde.
Ändå är det Skövdebostäders ordlekar som förvånar mig mest. För att kolla upp det hela ytterligare ringer jag en högre uppsatt chef på bolaget. Jag refererar till samtalet med tjänstemannen som inte ville kalla huset för en huvudbyggnad.
Inte heller chefen säger sig dock vara bekväm med beteckningen huvudbyggnad. Och jag börjar förstå att ordleken är en del av ett strategiskt spel. Huvudbyggnad är nämligen den benämning fastigheten haft genom hela planprocessen, det vill säga i snart tio år. Det står i vartenda dokument. När jag så frågar chefen vad hen tycker att man ska benämna huset, börjar hen bli uppenbart besvärad. Efter att jag ändå framhärdat går hen dock slutligen med på att kalla det en »bostadsbyggnad«.
Det är en fascinerande ordlek de ägnar sig åt. När Skövdebostäder ett år tidigare försökte upphandla arkitekttjänster för ombyggnad av fastigheten till bostadsrätter hette upphandlingsunderlaget »Herrgården«.
Kärt barn har många namn. Och hos Skövdebostäder tydligen även okära barn.
Aspöprojektet är Skövdebostäders flaggskepp. Det säljs in med det käcka epitet »Aspö Eko-logi«. Och man talar om ekologiskt byggande i europeisk toppklass. Redan på förhand, långt innan man beslutat att riva huvudbyggnaden, har man i sin marknadsföring berättat att man kommer att få en trippel miljömärkning för projektet Aspö Gård. En av dem är Svanen.
I dag är Aspö Gårds huvudbyggnad riven och förpassad till historieböckerna. Och är det någon fågel jag personligen kommer att tänka på när det gäller Skövdebostäders Aspö-projekt, så är det en kalkon.
Peter Sörensen
Civilekonom, byggnadsingenjör och egen företagare
samt länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen
peter.sorensen@byggnadsvard.se
2/2015
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.