Egnahemsträdgården – den planerade folkhemsdrömmen

Dubbelhus vid Magnebergsvägen, Enskededalen, Stockholm. Arkitekt är Gustaf E. Pettersson, 1920. Bilden ur Den svenska trödgårdsstaden av Johan Rådberg. Fotograf/Illustratör: Johan Rådberg

Den första svenska trädgårdsstaden, Enskede villastad, kom till i början av seklet. På 20-talet började de så kallade egnahemsområdena att uppföras. Trädgårdarna till de egenbyggda prefabricerade husen var strängt planerade och standardiserade. Här berättar Mari Wahlström om dem.

I den första svenska trädgårdsstaden Enskede villastad söder om Stockholm skulle bebyggelsen vara varierad med flerbostadshus med odlingslotter, parhus, radhus och egnahem för en blandad befolkning. Planen ritades av stadsplanearkitekten Per Hallman och fastställdes 1908. Den är konstnärligt såväl som idealistiskt utformad, med terränganpassade slingrande gator i enlighet med de rådande medeltidsromantiska stadsplaneidealen efter förebild av Carnillo Sittes planer. Bostadskostnaderna kom dock att medföra att Enskede villastad (nuvarande Gamla Enskede) kom att bebos av tjänstemän. All markupplåtelse från Stockholms stad skedde med tomträtt efter tysk förebild.

De egnahemsområden som uppfördes på 1920- och 1930-talen skilde sig från de tidigare områdena på flera punkter. Av sociala skäl önskade staden åstadkomma ett billigare byggande för att även ge arbetare möjligheten till ett boende i trädgårdsstaden. Lösningen blev byggnader som uppfördes med självbyggeri av

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up