Intill Beckholmen på Djurgården ligger Stockholms enda sammanhållna trästadsmiljö. Trots en okänslig renoveringsvåg på 1970-talet har stadsdelen behållit mycket av sin karaktär och så sent som 1999 flyttade hyresgästerna från det sista huset utan alla moderniteter. Göran Söderström visar runt i sina hemkvarter.

Djurgårdstaden är en av de största svenska bevarade trästadsmiljöerna och därtill Stockholms näst äldsta stadsdel, efter Gamla Stan. Stadsdelens första ursprung är ett dussin timmerstugor från Åland som 1669 sattes upp i en fyrkant ungefär där Liljevalchs konsthall ligger i dag. Redan 1646 avskildes området innanför Beckholmen från Kungliga Djurgården till Amiralitets Krigsmanshussjukkassa, för att ge plats för invalidhotell och sjukstuga för kronans sjömän. Dödligheten bland internerna på invalidhotellet och sjukstugan var stor och de blev begravda på marken utanför, vilket dåvarande kung Karl XI inte var nöjd med. Han framhöll att Djurgården var avsedd till hans »plaisir« och inte till kyrkogård.
Trä i Stenstaden
För att få ordning på begravningarna anlades en speciell begravningsplats inom Amiralitets område vid nuvarande Långa gatan. Redan 1680 flyttades dock de sjuka till den nya örlogsbasen i Karlskrona, och husen övertogs