Vi har ett funkishus byggt 1936, med murad stomme. På 70/80-talet har man tilläggsisolerat utifrån och satt en gul tegelfasad. Det verkar vara någon mineralull direkt på den gamla putsen och sedan tegel mot mineralullen. Hur den ursprungliga stommen är byggd vet vi inte, inte mer än att den är murad.
Detta betyder att vi har väggar som är 70 cm tjocka och att fönstren sitter 30cm insjunka i fasaden. Vi vill gärna återställa utseendet på huset eftersom vi tycker det ser hemskt tråkigt ut nu.
– Hur vet vi att tilläggsisoleringen är okej?
– Kan vi tar bort teglet och isoleringen?
– Hur mycket energi förlorar man egentligen?
– Eller ska man istället satsa på att flytta ut fönstren?
– Går det att fästa fönstren längre ut?
– Kan man putsa direkt på tegelfasaden?
– Kan tilläggsisoleringen och de oerhört tjocka väggarna påverka ventilationen, som just nu är väldigt dålig?
Spontant känns det inte bra att behålla det som det är eftersom huset inte är byggt för det från början.
Svar:
Det är svårt att säga om man inte frilägger konstruktionen. Om mineralullen är torr under teglet är det nog inget problem att behålla den, då har det ju trots allt funkat bra i 40 år. Om den är fuktig har den förlorat det mesta av sin isolerförmåga och kan bidra till fukt och mögel på intilliggande träreglar. För att veta säkert kan man frilägga någonstans på den fasaden som är mest utsatt för väder och vind och undersöka. Välj ett ställe där man kan misstänka att det är extra fuktigt.
Om ni väljer att ha kvar tilläggsisoleringen är det snyggast att flytta ut fönstren i fasadlivet även om helhetsintrycket inte blir som originalet. Kortare takfot, avsaknad av eventuella omfattningar och överhäng över källargrunden brukar vara tydliga tecken på tilläggsisolering. Titta på äldre ritningar eller foton för att se om fönstren är original eller om de är utbytta. Kanske ett bra tillfälle att återställa? Om den gula tegelinklädnaden är i bra skick kan den fungera som underlag till puts.
Om ni väljer att ta bort tilläggsisoleringen kan energiförbrukningen bli lite högre beroende på den ursprungliga väggens uppbyggnad. Men ofta är den energiförlusten marginell i förhållande till vad man kan vinna på att vindtäta klimatskalet, renovera fönster och tilläggsisolera vinden. Läs Energiboken som ger bra vägledning i alla frågor om energieffektiviseringar.
Att ventilationen är dålig kan ha flera orsaker som inte hänger ihop med själva tilläggsisoleringen. Vanligast är att självdraget har slutat fungera på grund av byte från olje- eller vedpanna till någon form av elvärme, att fönstren är bytta till täta isolerglasfönster eller att ventilationskanaler i skorstenen är igensatta. Uppvärmning med olja, koks eller ved innebar, utöver eldens syrebehov, att den varma skorstenen fick luften att stiga och därmed suga ut luft från bostaden. Frånluftskanaler fanns i kök, badrum och genom eldstäderna. Ny, frisk luft kom in genom otätheter främst runt fönstren och ventiler i skafferi och sovrum. När skorstenen var kall under sommartid tillgodosågs ventilation genom vädring. Vanliga åtgärder för att få igång självdraget igen är att byta silikonlister till ylle- eller linlister i bottenvåningens fönster eller öppna ventiler vid fönstren samt se till att frånluftskanaler i skorsten är öppna eller kontrollera att köks- och badrumsventilation funkar. I vissa fall kan ventilationen behöva förstärkas med en skorstensmonterad ventilator, det finns bra modeller som är vinddrivna.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
