Gunnar Asplunds lagerhus och sonen Hans Asplunds medborgarhus i Eslöv kan illustrera svensk 1900-talshistoria. Det ena står nu tomt, det andra sjuder av liv. Sättet på vilket de båda husen hanteras idag berättar också om olika sätt att se på vår byggda historia. Text och bild av Per Qvarnström.

Med nära 40 års mellanrum invigdes i Eslöv först spannmålslagerhuset 1918 och senare medborgarhuset 1957. De bägge projektens olika syfte avspeglar stora förändringar i det svenska samhället under samma tidsperiod.

Sverige hade sluppit inblandning i första världskriget. Likväl påverkade kriget ute i Europa förhållandena i Sverige. Inte minst den svenska livsmedelsförsörjningen genomled en kris. Det förekom hungerdemonstrationer och i riksdagen diskuterades ”hungerfrågan” under 1916. Staten såg sig slutligen tvingad att ingripa med livsmedelspolitiska åtgärder. Genom att skapa bättre möjligheter att lagra spannmål från en säsong till en annan kunde risken för kommande livsmedelskriser reduceras.

Nio stora spannmålslagerhus skulle därför omgående byggas runt om i landet, varav ett alltså hamnade i