Underhåll av järnplåttak är inte enkelt. Plåt rostar i kontakt med fukt och ett tak är extremt utsatt för väder och vind. Vad är idag rimliga avvägningar mellan kulturhistoriska värden av olika slag, miljöhänsyn och ekonomi – på kort och lång sikt? Magnus Henriksson gör här en översikt av olika ytbehandlings- och underhållsmetoder.

Skivtäckta tak av järnplåt finner vi ofta på kyrkor, industrier, slott och större gårdars manbyggnader. Det är inte heller ovanligt i stadsbebyggelsen. I industrimiljöer och på landsbygdens ekonomibyggnader finns också många tak täckta med pannplåt och korrugerad plåt. Smidd järnplåt har producerats i Sverige från 1500-talet. Så länge plåten framställdes med hantverksmässiga metoder var det ett exklusivt material som mest användes på kyrkor och högreståndsbebyggelse. Under 1700-talet ökade tunnplåtsproduktionen, men den var fortfarande ett hantverk. Som material för att täcka hela tak var det exklusivt, men det användes alltmer utbrett till plåtgarneringar. Under första hälften av 1800-talet uppstod en bärkraftig produktion av valsad plåt, vilket medförde att även andra typer av byggnader kunde få plåttak. Mot slutet av 1800-talet