fbpx

Spärrfärg i gammalt trähus, konsekvenser?

Vi renoverar ett hus från 1929 med hjälp av bla målare. Nu har målaren målat med spärrfärg i två rum och jag blir osäker på om det blir för tätt för vårt hus med sådan färg? Väggarna är av stående timmer, vass, lera. Innerväggen är träpanel. Jag vill inte att huset ska bli förstört på något sätt. I andra rum är det lerklinade väggar och där ska vi inte ha någon plastfärg/tapetklister med plast.

Ett annat rum i huset kom till på 70-talet när de inredde en del av vinden. Det rummet har vi sett är isolerat med glasfiberull. Vad får det för påverkan på huset?

Vi har gjort ett badrum i ett rum som inte varit badrum. Väggarna är av stående trä, vass, lera och sedan är det isolerat med stenull, sen plyfa, gips, tätskikt och kakel/klinker. Finns det något vi ska vara uppmärksamma på? Exempelvis kan sådan ”modern” isolering påverka huset på något sätt?

 

Svar:

Inom byggnadsvården är man med rätta skeptisk till många moderna byggnadsmaterial, framförallt i äldre hus. Skälen är flera, kulturhistoriska, hälsomässiga och miljömässiga. Traditionellt byggde man till övervägande del med naturmaterial som är miljövänliga och fungerar bra ihop med övriga material i det gamla huset som trä, lera och så vidare. Man brukar säga att äldre hus andas vilket kanske är lite överdrivet, även gamla hus mår bra av att vara vindtäta (undantaget är ventiler och genomsläppliga fönsterlister.) för att minska värmeläckage. Så spärrmålningen med tät färg på väggytorna är sannolikt inte ett problem om väggkonstruktionen är torr. Naturmaterial kan i högre utsträckning hantera fukt, dvs säga suga upp och framförallt avge fukt. Torra konstruktioner isolerar bra. Från miljöperspektiv har många moderna material koldioxidkrävande tillverkning och de förekommer mycket kemikalier i materialen samt att de inte bryts ned i naturen när de nån gång i framtiden hamnar där.

Med det sagt finns det många hus med moderna material som fungerar alldeles utmärkt rent byggnadsfysikaliskt. Faktorer som hur de används, ventilering, läge i terrängen, fuktförhållanden inomhus och i mark, skuggning och så vidare påverkar alla hus.

Mineralullsisolering, som i det aktuella fallet, fungerar byggnadsfysikaliskt om det sitter ett helt tätt platsskikt på insidan av isoleringen utan revor, spikhål och glipor. Annars kan luftfukt tränga in i konstruktionen och den kan inte vädra ut och i värsta fall leda till mögel och röta. Men det vet man inte säkert förrän man river ned materialet eller det har lett till synliga skador. Kanske kan ni öppna konstruktionen där ni såg att det var mineralullsisolering och se om man kan misstänka fukt och om det inte luktar illa? En hygrometer kan skvallra om förhöjd relativ luftfuktighet och en fuktkvotsmätare om fukt i materialen.

I tjocka isoleringar, ofta med flera olika material i väggkonstruktionen är det svårt att avgöra om det är ett problem men så länge man inte ser spår av fukt eller dålig lukt kanske man kan låta det bero?

keyboard_arrow_up