Under ett uthuset finns en jordkällare. Under de snart 50 år vi ägt huset har denna i princip aldrig kunnat användas. Till att börja med så var det gamla taket och isolermaterialet (spån) så pass åtgånget av tidens tand att det bara hängde ner som lös inredning. Senare tillstötte problem med marken utanför och själva ingången där stenbumlingar som flankerar ingången började röra på sig. Därmed vart det även så att säga ingångsförbud. Detta åtgärdades av en grävfirma i början av 2000 talet. Vid samma tillfälle renoverades även jordkällaren som fick nytt tak o isolering. Vi hade inga kunskaper utan litade på entreprenören. Visade sig några år senare inte så bra då de hade använt fel sorts isolermaterial, glasfiber, då mögel o fukt var faktum. Trots ökad ventilation genom båda dörrarna så var detta ett misslyckande. Innertaket o isoleringen fick nästan akut rivas ut. Nu cirka 15 år senare väcktes förhoppningen igen att vilja återställa jordkällaren. Ökade odlingar tränger förvaring. Vi har haft hjälp av en lokal hantverkare genom åren och han var villig att göra om och så att säga göra rätt denna gång genom att välja ett annat isolermaterial, nämligen kutterspån. I samma veva lades ett nytt golv in i verkstaden ovanför, det var så att säga ett bra tillfälle att passa på då det gamla var ganska illa åtgånget av gammal röta. Allt stod klart I slutet av oktober 2019. Nu i februari månad så är fuktproblemen ett nytt faktum. Det hänger fukt på vissa delar av väggen och i taket ser det ut som ett ludd börjar växa, alltså kommande mögel. Ja, nu står vi här med lång näsa, igen, inför att ha byggt ett för tätt tak till jordkällaren. Det räckte tydligen inte att bara tro på att det var isolermateralets fel. Vad göra? Som framgår av bilden så finns det en luftkanal ut genom taket. Den mynnar ut i grunden på uthuset gavel. Igenom båda dörrarna in till jordkällaren sitter ett ventilationsgaller. Tidigare var det en öppning direkt upp i verkstaden, en öppning på ca 20x10cm. Det tyckte hantverkaren uppenbarligen inte var nödvändigt eftersom han istället ledde ut luften via kanal i grunden.
Skulle behöva få era synpunkter på vad man helst ska göra i denna situation. Hantverkaren har föreslagit att öppna upp för ventilation till verkstaden igen, eller ännu hellre leda ut via kanal upp till taket. Det senare låter inte som en bra idé tycker jag. Vidare menar han att man kan byta golvbeläggning till tegelsten på sand, som skulle binda fukt. Idag är det ett gammalt cementgolv.
Min egna teori är att både innertak i jordkällaren och golvet i verkstaden har blivit för täta. Golvet i verkstaden är lagt utan springor, d v s sammanfogade med hyvlade lister. Går det att med ökad ventilation åtgärda fuktproblemen? I värsta scenariot är det väl bara att riva ut innertak o isolering igen och ge upp att någonsin kunna få en jordkällare. Balkar under golvet i verkstaden var redan tidigare väldigt anfrätta av tidigare röta så den processen börjar väl snart på nytt om inget görs. Det verkar så svårt att få till stånd. Hade det varit bättre med ett annat innertak av något mera poröst material som papp?
Huset står utanför Gnesta i Södermanland. Antar att ni inte har möjlighet att komma på besök?
Bilderna är tagna när jordkällaren var alldeles ny (allt ser likadant ut idag förutom att det är fuktigt på väggarna och taket)
Svar:
Jordkällare är speciella konstruktioner eftersom de normalt håller en hög luftfuktighet, runt 90% RH. I ert fall fungerar den även som källare och har ett innertak av organiskt material vilket är mindre lämpligt. Oftast är jordkällare välvda med sten eller gjuten platta. Kanske kunde man separera konstruktionerna med en luftspalt ovanför jordkällaren? Det är också viktigt att källaren ventileras minimalt under de varma sommarmånaderna så att större mängder varm sommarluft, som innehåller mer fuktighet, inte kommer in, kyls av och kondenserar i källaren. Det kan annars leda till betydande fuktproblem. Ni bör anlita en erfaren sakkunnig (konsultera era länsombud om tips på sådan person i ert län) som kan göra en besiktning på plats och ett åtgärdsförslag. Läs även artikeln Välkommen in i jordkällaren.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.