Våra städer är under ständig omvandling, vilket naturligtvis är nödvändigt. Tiderna förändras och vi (och städerna) med dem. Men med utvecklingen finns också ett ständigt hot mot historiskt värdefull bebyggelse. Trots erfarenheter från efterkrigstidens framtidsoptimistiska härjningar rivs det fortfarande.
Att stoppa rivningar är inte bara till gagn för kulturmiljön, det finns också stora miljömässiga vinster att göra. Som värnare av byggnader ligger det i sakens natur att vara något av en bakåtsträvare. Men med de klimatmässiga aspekterna i att vara varsam om det befintliga kommer möjligheter för oss att inta en mer progressiv roll. Jag tänker särskilt på fastighetsomvandlingar. Ge antikvarierna mycket större utrymme och inflytande när exempelvis en gammal industri ska byggas om till bostäder. Hur ska någon annars rätt förstå vad som är fastighetens kulturmiljövärden. Byggbolagen borde också ta hjälp av byggnadsvårdshantverkare för att utveckla metoder för att använda traditionella material och tekniker. Ta bara en sådan sak som att det inte finns verktyg hos de stora byggjättarna att ens kalkylera med kalkbruk när de räknar på murararbeten. Här krävs förändring!
Anders Ericsson, redaktör för Byggnadskultur
Det senaste numret av Byggnadskultur börjar dimpa ner i brevlådor över hela Sverige runt den 15:e september. Men du kan redan nu läsa en artikel ur numret:
Stoppa rivningarna!
Byggnadsvårdsföreningens Kristina Berglund belyser i sin artikel hur det kommer sig att så många byggnader fortfarande rivs. Detta trots att de är i gott eller renoverbart skick. Rivningar som dessutom sker i strid med miljömål och lagregler till stor skada för både kulturarv och klimat.
