Frågeställare: Carl
Hej! Vi har köpt ett tegelhus från 1921 i Skåne. De tidigare ägarna som bott här sedan 70-talet tror att eternittaket som sitter monterat på huset är ursprungligt, det var åtminstone gammalt redan när de flyttade hit. Det finns i dagsläget inga akuta läckor, men på masoniten som sitter mot takstolarna så finns det lite äldre fuktfläckar och putsen runt murstocken är fuktig och håller på att vittra sönder, så genomföringarna är kanske inte de bästa. Vi står nu inför en större renovering, där vi tänkte sätta in takkupor, tilläggsisolera, renovera badrum och fixa övriga ytskikt på ovanvåningen och det vore synd om det började läcka in på det vi gjort fint redan om några år. Min plan är alltså att börja med att lägga om taket. Även om eterniten ser hel ut så litar jag inte på den 100-åriga papp som ligger under (om det nu finns någon). Först och främst ska eterniten bort, så hel som möjligt. Jag förutsätter att den är spikad på nån läkt, och att det bästa kan vara att försiktigt slipa bort spikhuvudena och sedan lyfta bort plattorna? Sen bygga kupor, laga ev dålig råspont och lägga diff.öppen underlagstak. Frågan är vad man ska ha över detta sen? – Bör man lägga tillbaka eterniten (förutsatt att man lyckas få ner dem hela). Plattorna har ju ändå suttit där i uppåt 100 år och det är klart att det finns ett byggnadsvårdsperspektiv i det. Det skulle ju också vara i princip gratis, däremot kanske inte höja andrahandsvärdet i samma utsträckning som andra lösningar. – finns det någon modern motsvarighet till vår diagonalformade skifferimitation? Har bara hittat svarta diton, men man kanske kan köpa vilken genomfärgad fibercementskiva för utomhusbruk som helst och såga till rätt format och sätta upp? – är det bra byggnadsvård att bara byta ut allt mot ett falsat plåttak istället? Eller är det synd? Tack på förhand!
Svar:
Taket på bilden är vackert patinerat och tidstypiskt, många av dessa tak försvinner vid ombyggnader och de som fortfarande är bevarade blir allt mer sällsynta. Så det har absolut ett kulturhistoriskt värde och ambitionen att plocka ner plattorna hela och sedan återanvända dem låter därför helt rätt!
Sällsynt är lika med exklusivt och därmed kan de också öka värdet på huset om taket som helhet är i tekniskt bra skick. (Tänk på att dokumentera renoveringen så att det tydligt framgår att underlagspappen är bytt för framtida spekulanter.) Sen kan man fundera på hur den bevarade karaktären blir med de sedan tidigare utbytta fönstren/ dörren samt nya takkupor (om dessa skall placeras på framsidan?)? Glöm för övrigt inte att fråga kommunen innan ni börjar. Den här typen av bebyggelse kan ha skydd i detaljplanen.
Det kan vara knepigt att ta loss plattorna hela om spikarna sitter hårt men ibland kan man ha tur om det är blankspik som nästan har rostat bort. Det är inte säkert att det ligger läkt under, de kan vara spikade direkt på pappen. För att få loss plattan kan man prova med ett koben med tunn klo och en lös distanskloss mot undertaket som man kan häva emot. Att slipa bort spikskallarna gör att spikarna blir svårare att dra ut efter att plattan demonterats. Dessutom är risken stor att asbest yr om slipskivan kommer åt plattan. I vilket fall skall man ovillkorligt använda andningsmask och skyddskläder. De som eventuellt anlitas för att arbeta med asbest måste ha tillstånd.
Beträffande ersättningsplattor så brukar man använda plattor av fibercement utan asbest. Dessa kommer att se avvikande ut och då kan man måla hela taket med kc-färg, silikatfärg eller linoljefärg. Ibland lägger man originalplattorna så långt de räcker på de viktigaste takfallen och kompletterar med nya där de inte syns. Man kan också hålla ett öga på annonssidor, hos byggnadsvårdsbutiker som säljer begagnat material eller sprida frågan i byggnadsvårdsgrupper på Facebook. Ibland har man tur.
Det vore synd att byta till ett annat takmaterial men konstruktivt fungerar lätta material som plåt eller papptak. Papp kan också läggas i rombiska rutor som påminner om eternitakets läggning och ytan grånar efterhand.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
