I ett enklare timmerhus (gästgiveri på 1800-talet, som nu är lantställe) ska en garderob tas bort (oisolerad) på övervåningen. På nedervåningen sitter något som liknar tretex, men på övervåningen är det helt oisolerat. På utsidan har jag satt upp lockläkt (med vindpapp emellan). Ett senare mål är att använda den isoleringsmetod jag nu väljer, till hela övervåningen. Planen är att det fortfarande ska var enkel standard. Det skulle nog duga med masonit, kanske med någon ”vindpapp”, men jag tänker att det finns något bättre val. Så det är alltså inte tänkt att isoleras ”för mycket” utan de skeva väggarna ska fortsatt vara skeva. Vad ska jag välja?

Svar:

Att du har vindpapp under fasadpanelen är nog den enskilt viktigaste isoleringen eftersom den blir vindtät och hindrar avkylning av stommen genom konvektion. Även en åldrad timmerstomme med otätheter får bra isolering på detta vis. Före energibesparingarnas tid var det mycket ovanligt med tilläggsisolering i modern mening. Traditionellt användes lerklining där det fanns god tillgång till lera och det är ett utmärkt invändigt material – det isolerar litegrann, är värmetrögt, vindtätar, billigt, miljövänligt och bidrar till ett bra inomhusklimat eftersom det kan buffra fukt på ett bra sätt. Annars var det vanligt med