Vi håller på att renovera ett tvåvånings timmerhus från 1800-talet. På huset är det en utbyggnad där timmer finns längst ner och i mitten av huset. Tidigare var det sågspån som isolering som vi var tvungen att ta bort.
Vi har pratat med en timmerman som sa att vi skulle isolera med kutterspån eller något annat organisk isoleringsmaterial mellan stockarna som är 20 cm tjock,, sen vindpapp och spikbrädor.
Snickaren som ska hjälpa oss berättade att det organiska isoleringsmaterialet kan mögla då huset står tomt och utan värme på vintern kutterspån står inte emot någon värme. Han förespråkade att vi lägger tjärpapp på stockarna och isolerar med mineralull eller glasull som är bra mot eld sen vindpapp, spik brädor och panelen.
Dom andra tre väggarna är isolerad på insidan med liknande mjuk tretex och en masonitskiva.
Jag undrar hur vi ska göra för att få ett bra hus som ska hålla till kommande generationer.

Svar:

Jag tolkar detta som att det är en regelstomme i tillbyggnaden. Överväg att anlita en snickare som är van att arbeta byggnadsvårdsmässigt, det är aldrig bra att tvinga någon att bygga på ett sätt som de inte känner sig bekväma med. Era länsombud kan hjälpa er att hitta rätt hantverkare. Man kan självklart bygga fuktsäkert med hygroskopiska material som cellulosafiber, kutterspån, lin eller hampa. Mineralull har inte alls samma förmåga att buffra fukt och är även mindre miljövänligt. Dessutom förutsätter mineralull att ni skall sätta en plast invändigt. Det är bäst att använda material som fungerar på samma sätt som i det befintliga huset. Isoleringsmaterialen, deras egenskaper och miljöbelastning kan man läsa mer om i Energiboken. När ni har läst den blir ni också bättre beställare och vet vilka krav ni skall ställa.

Byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.