fbpx

Hur fungerar gamla dörrtrycken med rosett?

Då jag fått mina gamla verandadörrar renoverade där endast tryckena i original var kvar (istället för rosetter satt en modern nyckelskylt av plåt), försöker jag nu förstå hur det är tänkt med denna typ av trycken i kombination med rosett och sprint.
Då måtten verkar vara udda, har jag i alla fall hittat en rosett med lite längre hals som passar bra på dörrens utsida. På dörrens insida har jag hittat en rosett med kortare hals, för att sprinthålet ska vara blottat. Men då blir ”täckringen” på originaltrycket lös. Det är här jag blir fundersam, ska den täckringen vara lös så, eller missar jag något i sammanhanget här hur det är tänkt fungera, tycker det verkar lite märkligt om täckringen ska vara lös? Sätter jag rosett med lång hals på insidan kan jag ju ej sätta i sprinten heller, så ser egentligen inte heller så många alternativ?
Se bilderna, vilka jag hoppas gör frågan tydligare.

Svar:

Efter att ha tittat på Dina bilder ett flertal gånger och läst Din fråga lika många gånger, tror jag att jag börjar förstå Ditt problem. Båda bilderna visar en mörkare detalj (antagligen det Du kallar ”täckringen”) med flera diametrar. Den sitter påträdd på tryckeshalsen mellan rosetten och pärlranden. Det är en extra detalj, som inte tillhör trycket. Förmodligen har trycket någon gång under sin livstid, använts ihop med långskyltar. Många långskyltar förr (jämnåriga med trycket) göts med en kraftigare lagring runt tryckeshålet. Det förekom också billigare långskyltar av pressad plåt och dessa försågs med en separat lagringsdel som nitades fast på långskylten, för att inte ha en sämre lagring än de gjutna långskyltarna.
På bilden av långskylten ser Du dels den pånitade lagringsdelen, dels tryckets fläns.
Jag tror att Dina mörkare detaljer är just sådana separata lagringar, som av någon anledning lossnat eller petats loss från sina långskyltar men behållits på trycket. Ta bort dessa lösa delar från tryckets båda sidor. De har inte där att göra. Då slipper Du problemet med att den ena täcker sprinthålet.
På 1800-talet hade man trycken med en fläns som tog stopp mot rosetten. Då måste man  anpassa fyrkantpinnens längd till dörrtjockleken. Avståndet mellan tryckeshalvornas flänsar (med sprinten på plats) = dörrtjockleken + rosetternas sammanlagda tjocklek. Om inte annat specificerats gjordes tryckena för 45 mm (1¾”) dörrtjocklek. När Du öppnar dörren och drar i trycket, överförs dragkraften via sprinten till den andra tryckeshalvan, som via flänsen tar spjärn mot rosetten och därmed mot dörren, som öppnas.
På järntrycket syns tydligt flänsen på tryckeshalsen.
I början av 1900-talet började man parallellt att gjuta trycken utan fläns. Då har trycket slät hals, som i gengäld är längre. Den fria längden på fyrkantpinnen är då (när sprinten sitter i) densamma som låshusets tjocklek. Det innebär jämfört med ovan, att sprinten överför dragkraften till den andra tryckeshalvan, som i sin tur trycker direkt på låshusets sida och låshuset trycker mot dörren, som öppnas. Den här metoden har fördelen att dörrtjockleken saknar betydelse och alla trycken kan göras likadana och ändå passa alla dörrtjocklekar. Alla låshus har ungefär samma tjocklek (ca 16 mm).
Trycket utan fläns, trycket går igenom rosetten utan att ta spjärn mot den.
Av Dina bilder förstår jag, att Dina trycken saknar fläns. Annars skulle inte de lösa runda delarna kunna träs över tryckeshalsen. Tar Du bort de lösa delarna, slipper Du problemet med tjockleken på rosetterna och sprinten kan enkelt sättas på plats.
De rosetter, som Du skaffat, blänker väldigt mycket jämfört med tryckena. Har Du köpt dem i byggnadsvårdsbutik, så kommer de att mörkna och så småningom anta samma nyans som tryckena. Har Du köpt dem i byggvaruhus, är de skyddslackade för att bibehålla sin mässingglans och Du kommer att få leva med nyansskillnaden ”för evigt”. Allra snyggast blir det med begagnade rosetter. Nu vet Du att Du inte behöver bry Dig om tjockleken på rosetterna, men Du skall vara noga med att deras innerdiameter passar till trycket. Begagnade rosetters innerdiameter kan variera avsevärt.
Lycka till med tryckesmonteringen!
Frågan är besvarad av Björn Wadén
Länsombud Sörmland och pensionerad beslagsfabrikör
keyboard_arrow_up