
Sedan våren 2008 har Svenska byggnadsvårdsföreningen uppmanat sina medlemmar att hjälpa till att uppmärksamma och följa upp objekt och miljöer som på olika sätt är hotade. Uppropet resulterade i en lista över dessa – Gula listan. Vid den första publiceringen innehöll Gula listan 34 byggnader och miljöer som stod inför rivning eller ovarsam ombyggnad. Nu, drygt två månader senare, har ytterligare åtta objekt tillkommit.
Vad har då hänt med byggnaderna och miljöerna sedan de fördes upp på listan? Endast en av de totalt 42 har räddats, Hausknechtska huset i Laholm är nu på väg mot en byggnadsminnesförklaring.
Byggnadskultur kan tyvärr konstatera att inte mindre än åtta olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader runt om i landet har rivits. Det handlar om allt från disponentvillor, sockerbruk, trävillor från 1900-talets början till funktionalistiska verkstadsbyggnader. Ett flertal av dem har tidigare uppmärksammats i inventeringar och bevarandeprogram, och i vissa fall har fråga om byggnadsminne väckts. Alla överklaganden har avvisats. En enkel analys av utfallet visar att när frågan om rivning ställs blir utgången ofta att de kulturhistoriska värdena får stå tillbaka för andra intressen. En slutsats som är allt annat än upplyftande.

Hjälp oss att fortsätta uppmärksamma och följa hotade miljöer genom att sätta upp dem på vår lista! Detta är en viktig fråga som behöver belysas. Du kan skicka in dina förslag till Svenska byggnadsvårdsföreningen och på så sätt bidra till att uppmärksamma vad som rivs och vad som sparas.
Genom att sätta fingret på en obekväm verklighet kan vi göra något åt den!
Historiskt beslut om varsamhet!
Karlstad blev förra året som första kommun anmäld för bristande efterlevnad av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer. Bakgrunden är att byggnadsvårdsföreningens länsombud Peter Sörensson tröttnade på att se hur hus efter hus hanterades illa och anmälde sin hemkommun till länsstyrelsen.
Karlstads kommun presenterade en rad satsningar på arbeten för att bevara och tillvarata kulturvärden inom kommunen. Satsningarna handlade om inventering, kunskapsförbättring och dialog med medborgarna kring denna typ av frågor. Länsstyrelsen fastställde att Karlstads kommun hade brustit i sin lovgivning och tillsyn samt konstaterade att de fyra kulturhistoriskt intressanta byggnaderna hade förvanskats.
Länsstyrelsens beslut är det första i sitt slag och ger ledning för andra kommuner och länsstyrelser om hur PBL ska efterlevas. Tillsynsbeslutet har sänts till Boverkets byggregelenhet och det kvarstår att se om det leder till något särskilt agerande från Boverkets sida.
Johanna Roos
Paul Hansson