fbpx

Hantverkskunskap viktig – Svenskt 1700-talssmide

Reproduktionen inom projektet. Ett galler inspirerat av Carl Hårlemans grind i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Foto: Martin Gustafsson

Under 2022 genomfördes ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet. Resultatet vidgar förståelsen av det svenska dekorativa smidet genom praktiska och teoretiska undersökningar. Man har bland annat undersökt smedernas och arkitekternas ömsesidiga förhållande och hur olika smeder tolkat tekniker på sitt eget vis. Jokum Lind Jensen, restaureringssmed, berättar om projektet och dess slutsatser.

I Byggnadskultur 1/21 skrev Jokum Lind Jensen om sitt förestående Gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet. Den här artikeln är en uppföljning.

Svenskt dekorativt smide från 1700-talet är i sitt formspråk mycket mer komplext och ickelinjärt än jag trodde från början. Här finns en mycket större ­variation av inspiration från andra länder, än jag kunnat föreställa mig. Både arkitekter och smeder hade en rik och varierad egen ­designsmak och utveckling.

Ett fint exempel är grindarna Carl Johan Cronstedts ritade till Gävle slott. Dessa är tydligt centraleuropeiska i sin inspiration och använder en mängd stildetaljer som inte alls knyter an till den mera franskinspirerade stil som till

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up