I Göteborgs centrala stenstad har ett 20-tal gator haft förträdgårdar, små gröna lungor med gräsmattor, gångar och rabatter inhägnade av gjutjärnsstaket. Av dessa finns idag bara ett fåtal kvar. De övriga har fått lämna plats för parkeringsplatser och uteserveringar.

När stenhuskvarteren växte fram i städerna under senare delen av 1800-talet byggdes de ofta med små trädgårdar framför husen, så kallade förträdgårdar eller förgårdar. Förträdgårdarna spelade en viktig roll i stadsplaneringen.

Men i takt med att behovet av parkeringsplatser och önskemålen om flera och större uteserveringar ökar försvinner de unika gröna stadsrummen. I Göteborg har många förträdgårdar försvunnit de senaste decennierna. Ännu fler är hotade.

Spelar tidigt en viktig roll
När byggnationen i städerna tog fart kring mitten av 1800-talet ökade behovet av bestämmelser och regler för hur utbyggnaderna skulle ske. Det medförde tydligare reglerade stadsplaner och byggnadsstadgor.

Under första halvan av 1800-talet började förträdgårdarna dyka upp i anknytning till pampigare offentliga byggnader. Institutioner, skolor och andra offentliga byggnader placerades ofta fritt i stadsrummet och kunde därmed omges av planteringar runt hela huset.

Göteborgs stads utvidgning under 1800-talets andra hälft byggde till stora delar på 1866 års stadsplan. Planen hämtade förebilder från andra europeiska städer, till exempel Paris och Wien, och utformades med raka gator och