I en artikelserie med rubriken »Husesyn« tänker vi ge plats för våra älskade hus som vi njuter av och kåkarna vi kämpar med att sköta. Det kan vara ett torp, radhus en villa eller våning. Vi börjar med Skräddartorpet i Södermanland, inköpt sommaren 2001 av Cecilia Hassel. Här beskriver hon sitt hus och det första året som torpare.
När Peter den store återvände till Moskva efter segern vid Poltava 1709 hade han två av Karl XII:s närmaste män som koryféer i sitt triumftåg. Den ene var kungens minister Karl Piper, som dog i fångenskapen sju år senare, den andre hans främste fältmarskalk Karl Gustav Rehnskiöld, som blev frisläppt 1718 och dog fyra år senare. Rehnskiöld hade fört befälet vid Poltava och tre år tidigare vid Frauenstadt i nuvarande Polen besegrat en dubbelt så stor sachsisk här.
Det är svårt att tänka sig en svensk byggnadskultur utan trätjära. Men tjärans framtid har varit hotad. EU:s så kallade biociddirektiv innebär att sättet som tjäran marknadsförs på nu blir avgörande för om den får säljas eller ej. Thomas Erenmalm berättar här om det arbete som gjorts och görs för att vi ska kunna tjära trävirket i byggnader, bryggor och båtar även i framtiden.
När kunskapen flyttat från målaren till färgtillverkaren gäller det för antikvarien att bygga upp ett nätverk av kompetens för att renovera äldre hus. Här berättar Claes Reichmann hur han fann ett sätt att behandla trävirket kring fönstren i hus från funkistiden där materialet har stor betydelse för uttrycket.
Förutom tidigare nämnda lösningsmedel och mekaniska metoder bör man även prova baser som målarsoda (natriumkarbonat) och ammoniaklösning, syror som utspädd saltsyra, utspädd salpetersyra, oxalsyralösning och vätesuperoxid. (Klorbaserade blekmedel som klorin och kalciumhyperklorid utgör nödlösnig.)
Under ett par decennier, ungefär från 1930 till 1960, hände mycket inom byggnadsmåleriet. Vill man uppnå ett lyckat resultat vid restaureringen av hus från denna period gäller det därför att ta reda på vad som var typiskt för just det huset och för den aktuella tidsperioden. Måleriet är en betydelsefull del av arkitekturen och det är ju dessutom de målade ytorna vi ser när arbetet är färdigställt.
1700-talets energikris i Europa drev fram nya byggtekniker. Lera och kalk kunde ersätta timmer och trä och hejda den hotande skogsbristen. lars allan palmgren berättar här historien om stöphus och stampjordhus – byggmetoder som fanns före betongen. I och med dagens engagemang för kretsloppsanpassat byggande väcker stampjords-metoden intresse igen.
Går det att att renovera en äldre fastighet i dåligt skick till en rimlig kostnad och samtidigt bevara husets ursprungliga kvaliteter?
»Ingen mattpiskning behöver mer förekomma i Köpenhamn. Där har nu införts en amerikansk uppfinning, en dammsugare, som man för över mattorna och som då genom en slang suger till sig allt damm. «
Det är inte så länge sedan de flesta betraktade tryckta tapeter som en tämligen föraktlig massprodukt utan större kulturhistoriskt värde. I förnämare miljöer sågs tapeter som en tarvlig ersättning för dyrbarare väggmaterial, och hos bönderna sades de ha konkurrerat ut det traditionella väggmåleriet. Annorlunda är det förstås i vår upplysta tid. Självklart uppskattar vi gamla tapeter som de högklassiga konstindustriprodukter de oftast är. – Eller … gör vi verkligen det?
