Vem bryr sig längre om oljespackel? Det kallades förr spackelfärg och var ett viktigt underlag för oljefärg på invändigt snickeri i hundra år. Var rädd om de målade ytskikten, i dem sitter en god del av husets identetet menar Kerstin Karlsdotter Lyckman, som här särskilt pekar på den bortglömda spackelfärgen. Den hör intimt ihop med 1800- och 1900-talens representativa miljöer som eftersträvade en perfekt slät yta.
Den nya staden växer fram 1920-talets arkitektur utvecklades i två riktningar. Dels mot ett stort raffinemang med exklusiva och påkostade monumentala byggnader, dels mot en förbättrad vardagsmiljö i städerna med trivsamma flerfamiljshus och villaområden. Eva Eriksson sammanfattar här ett spännande arkitekturhistoriskt decennium.
I Ryssland byggde man hus i timmer långt in i mitten av 1900-talet. Men därefter har många traditionella ryska timmerhus rivits, lämnats att förfalla eller utsatts för tvivelaktiga restaureringar. Den offentliga sektorn i Ryssland har nästan inga pengar, organisationen kring träbyggnadsarvet har krympt, och där människorna fortfarande finns kvar har de inga resurser att göra några insatser. Vad vi ser är en accelererande vanvård, där byggnader som bara för några år sedan var i hyggligt skick hastigt förfaller. Andreas Heymowski rapporterar från Sankt Petersburg.
Det gäller att hålla huset torrt. Fuktigt och ruttet trä drar till sig fler skadeinsekter än torrt. Ta bort myrangripna stubbar eller vedtravar på tomten. Inspektera huset regelbundet.
Det var en närmast surrealistisk upplevelse för åskådarna när den 4000 kvadratmeter stora flygterminalen i betong sattes i rörelse och taxade ut över landningsbanorna. 1,6 kilometer längre bort sattes den på plats, med entrésidan nu vänd mot solnedgången i stället för mot morgonsolen.
Ola Wedebrunn berättar här om den spektakulära flyttningen av Köpenhamns flygterminal, byggd 1939. Efter flytten blev terminalen byggnadsminnesförklarad.
Takfoten är takets fot, foten som står på väggen. Taksprånget springer ut från väggen – Samma byggnadsdel men två ord som beskriver den så olika. Det är fråga om två olika sätt att se på förhållandet mellan tak och vägg.
De har omsorgsfullt formats för att försköna dessa kritiska mötesplatser. Listernas vinklar och omväxlande svängda och plana ytor bidrar till rummets -karaktär eller personlighet, liksom dörrens proportioner och fönstrets profiler. Här en introduktion till snickeriernas formlära och grammatik av Anders Franzén (text och foto).
I kulturvårdande, historiska och arkeologiska sammanhang läggs ofta mycket kraft på detektivarbete för att ta reda på hur huset är byggt, hur den ursprungliga rumsindelningen var gjord och hur djupt vittringen har påverkat? Med fokus på tillämpningar som att hitta dolda byggnadsrester, hålrum och installationer, presenterar mats svensson här modern icke-förstörande mätteknik och moderna mätverktyg som kan vara användbara inför t ex restaureringsarbeten. Ett samlingsnamn för metoderna är geofysik.
Tranemo är en liten tätort i södra delen av Västra Götaland. Det är en bygd präglad av industrialismen och 1900-talets bebyggelseexpension. I utkanten av centralorten ligger Snickerifabriken Tranemo AB, en låg, anonym putsad fabriksbyggnad vid sidan av vägen. Här har man tillverkat snickerier sedan 1940-talet. Idag drivs snickeriet av tre mycket olika personligheter som förenas av en dröm – att driva en snickerifabrik.
