1800-talets stilblandning har unika kvaliteter

Om man betraktar 1800-talets byggnadsverk frikopplade från sina förebilder framstår de som en starkt uttrycksfull byggnadskonst med kvaliteter som det sena 1800-talet är ensamt om att uppnå, hävdade Fredric Bedoire vid byggnadsvårdsföreningens temadag ”I samma stil” på Berns den 15 oktober.

Det finns få epoker i historien som är så fulla av vitalitet och rörlighet som 1800-talets senare del, industrialiseringens framgångsrika tid. Kontakterna över landsgränserna blev allt tätare, innovationerna spreds med allt högre hastighet och en storstadskultur utvecklades med liknande förtecken i alla delar av Europa och Nordamerika. Avstånden minskade, och impulser togs upp från andra världsdelar.

Den västerländska staden skulle inte bara växa och utvecklas efter mönster från det antika Rom – det dittills oöverträffade mönstret – utan också få del av orientalisk prakt i färg och form. Också arvet från det medeltida feodalsamhället hölls levande, ibland i socialt konserverande syfte, men också som ett medel att stå emot den torftighet som följde i industrialiseringens spår, framförallt i England. Modernitet förläktades av de tongivande